Pressmeddelande: NU ÄR DET DAGS ATT VÄNDA BLADET,EUROPAKOMMISSIONENS ORDFÖRANDE SIR JOSÈ MANUEL BARROSO.
4 september 2009 13:25
Publicerat; Aftonbladet
Publicerad: 2009-09-02
Länk: www.aftonbladet.se/nyheter/article5731656.ab
Obama ska få rätt att stänga Internet
Ett nytt amerikanskt lagförslag föreslås ge presidenten makten över Internet.
Förslaget visar att det är en illusion att tro att Internet skulle vara allas egendom.
Tvärtom, trenden går mot ökad kontroll.
Den amerikanske demokratiske senatorn Jay Rockefeller lade redan i våras fram ett sådant förslag, då med skrivningen att presidenten skulle få makt att helt enkelt ”stänga av” Internet. Proteststormen från internetföretagen ströp förslaget.
Det reviderade förslaget ger presidenten rätt att i ett nödläge utlysa ett slags cybervärldens undantagstillstånd.
Kritikerna har varken blivit gladare eller klokare på det nu mer luddiga förslaget.
Häv tyngdlagen!
– Varför inte ge honom lagstadgad rätt att upphäva tyngdlagen eller ändra primtalsserien medan de ändå är i gång, var en av de mera ironiska kommentarerna.
Rockefeller har tidigare gjort sig känd för att antyda att det kanske hade varit bättre om Internet aldrig funnits. Och även om han tagit tillbaka just det yttrandet har han lanserat uttrycket ”ett digitalt Pearl Harbor” som symbol för ett framtida skräckscenario.
Tankesmedjan Internet Security Alliance har redan kritiserat det nya förslaget för att vara så otydligt att det ger Vita huset alldeles för stor makt.
Och tekniskt kunniga tvivlar, med hänvisning till Internets uppbyggnad, på om förslaget egentligen skulle ge presidenten större kontroll eller skulle kunna genomföras – med eller utan panikknapp.
Svensk teknik
När den amerikanska militären var med och drev på utvecklingen av Internet var syftet just att skrota centraliserade kommunikationssystem med sårbara datorcentraler och i stället skapa ett ”anarkistiskt” system av datornätverk.
Och i Internets ungdom, när nätverket främst var en angelägenhet på de amerikanska universiteten, frodades tanken på ett självständigt fristående nätverk som inte kontrollerades av någon och där alla kunde få tillgång till allt.
I dag, när vanligt folks nättillgång är beroende av Internetleverantörer och inte minst lagstiftning, är läget ett annat. Rätten till Internet är inte fri, särskilt inte i diktaturer som Kina som nu, delvis med svensk teknik, försöker uppnå totalkontroll genom projektet Golden Shield.
Experter påpekar att internetmakten finns hos de företag som kontrollerar den tekniska delen av Internet, exempelvis fiberkablar och elnät.
Sålunda försöker Kina att bygga in kontrollen i själva det tekniska systemet. Denna tekniska utveckling drar till sig bland andra svenska Ericsson och Nokia som är med och bygger upp Kinas bredbandsnät – med tillhörande internetkontroll.
TT
=================================================================
S kräver utvärdering av integritetskränkande lagar
Publicerad: 7 maj 2009, 13.05. Senast ändrad: 7 maj 2009, 17.42
Länk;http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2852807.svd
Tillsätt både en europeisk och svensk integritetsombudsman – och gå noggrant igenom alla de lagförslag och direktiv som påverkar den personliga integriteten på nätet. Det kräver nu Socialdemokraterna i samband med Europaparlamentets nej till telekompaketet. Även Centern lanserar liknande förslag.
Efter gårdagens dramatiska nej i Europaparlamentet till EU:s telekompaket riktas nu än mer fokus på den personliga integriteten på nätet.
I dag skriver Centerpartiets integritetspolitiska talesperson Annie Johansson i en debattartikel på SvD.se att partiet vill ha en EU-ombudsman som ska värna de mänskliga rättigheterna och ha befogenhet att stoppa integritetskränkande förordningar, direktiv och andra rättsakter.
”I avvägningen mellan integritet å ena sidan och säkerhetsintressen eller starka ekonomiska intressen å andra sidan, har balansen systematiskt förskjutits till integritetens nackdel”, skriver Annie Johansson.
Partiet föreslår både en svensk integritetsbalk där all integritetsskyddande lagstiftning ska samlas och att det förutom EU-ombudsmannen även tillsätts en integritetsombudsman i Sverige.
Men Centern är inte det enda parti som nu riktar ljuset på den personliga integriteten.
Socialdemokraternas fem toppkandidater i EU-valet kräver i samband med telekompaketet att Sverige tar initiativ till en bred genomgång eller utvärdering av lagar och förslag i EU som påverkar grundläggande rättigheter.
Både myndigheter, regeringar, organisationer och medborgare ska i utvärderingen ha rätt att komma med synpunkter och åsikter, menar partiet.
– I varje enskilt fall kan man säkert säga att lagstiftning är väl motiverad, men när man lägger ihop Ipred-lagstiftningen med diskussionen om telekompaketet, med datalagringsdirektivet, diskussionen om copyright-regler och med förhandlingarna kring Acta, så börjar vi bli oroliga att det här ger svårare effekter på integriteten än vi tidigare förstått, säger den socialdemokratiske Europaparlamentarikern Göran Färm till SvD.se.
Också S föreslår både en svensk integritetsombudsman och en europeisk motsvarighet. Partiet vill att den europeiska ombudsmannen ska följa lagstiftningsarbetet och slå larm när förslag läggs fram som hotar den personliga integriteten. Hit ska medborgarna också kunna rikta klagomål mot integritetskränkande lagar.
– Vi vill ha ett ställe dit människor kan vända sig när de upplever problem med antingen den nationella lagstiftningen eller den europeiska, säger Göran Färm.
Samtidigt riktar partiet hård kritik mot regeringen för att i bland annat den svenska implementeringen av Ipred ha gått längre än vad EU kräver.
Men det var ju samtidigt S och förre justitieministern Thomas Bodström som var pådrivande när datalagringsdirektivet blev verklighet i EU – är det här en kursändring?
– Nej, det skulle jag inte säga. Fortfarande säger vi att mycket av den här lagstiftningen har varit väl motiverad när den har tagits. Men det har blivit väldigt mycket nu, och lagarna kommer till ur olika infallsvinklar. Ibland är skälet terrorism, ibland copyright-skydd, nu är det skapandet av en gemensam telekommarknad som är ingången, säger Färm.
Tobias Olsson
08-13 58 14
tobias.olsson@svd.se
LÄNK; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5737497.ab
Förslaget att president Obama ska kunna stänga av Internet har mött starka reaktioner. Många av Aftonbladets läsare är rädda för ett övervakningssamhälle.
– Jag är oroad av detta, säger internetexperten Patrik Fältström.
Den demokratiske senatorn Jay Rockefeller har lagt fram ett förslag som ger presidenten rätt att i nödläge utlysa ett undantagstillstånd för Internet.
– Presidenten kan inte stänga av Internet med ett knapptryck. Men förslaget ger honom möjlighet att vid en kris kunna ställa krav på internetoperatörerna och i förlängningen kräva att de stänger ner trafiken. Obama kan på så vis gå in och styra vilka som ska använda Internet, förklarar Patrik Fältström.
Massiv kritik
Kritiken har under torsdagen varit massiv och på Aftonbladet.se har fler än 44 000 personer tagit ställning i frågan. 87 procent tycker det fel att ge Obama makt över Internet.
”Sen när ska en person kunna få makten över hela världen egentligen?” frågar sig en läsare.
Om en oväntad situation inträffar vill alltså den amerikanska staten kunna bestämma vilka som ska ha förtur till Internet. Det kan handla om naturkatastrofer, överbelastningar eller terroristattacker, tror Patrik Fältström.
Men han tycker att förslaget är otydligt och kan tolkas på flera sätt.
– Texten är snurrigt skrivet, den kan lätt missbrukas och begreppet kris är inte definierat. Jag har högre tilltro till den amerikanske regeringen än att de släpper igenom förslaget, men det är så pass allvarligt att vi måste hålla ögonen på detta, säger han.
Vad är en kris?
Även läsarna är kritiska till att det inte finns någon förklaring till vad en kris innebär.
”Vad är ett krisläge. Är ett krisläge samma i USA som i Sverige??? Att ge någon denna befogenhet är som att erkänna att Internet begränsas av nationellt territorium. Vilket inte ska vara fallet. Internet ska stå över nationella intressen och ska någon ha denna befogenhet så är det FN’s generalsekreterare”, skriver en läsare.
Förslaget kan i framtiden också påverka Sverige.
”Skrämmande utveckling”
Fler än hundra personer har kommenterat förslaget på Aftonbladet.se och majoriteten är emot förlaget. Flera riktar även kritik mot USA:
”Hela världen utom kanske Kina och Ryssland kommer snart att stå under USA:s förmynderi och kontroll. De har köpt, eller skrämt de flesta europeiska politiker, inklusive svenska så att de lyder USA:s budskap utan en tanke på sina egna medborgare. Skrämmande utveckling.”
Natalie Roos Holmborg.
============================================================
”Vi står maktlösa inför kränkningar på Internet”
Publicerat; DN; 2009-03-13 18:35
Länk; http://www.dn.se/opinion/debatt/vi-star-maktlosa-infor-krankningar-pa-internet-1.821163
Datainspektionens chef slår larm: Kränkningarna på nätet blir bara värre.
Personuppgiftslagen, pul, duger inte för att hindra de allt värre kränkningarna på Internet.
Rättsystemets bristande stöd till de kränkta har förvärrat samtalstonen på nätet. På en sajt beskyllde en kvinna namngivna personer för att ha vållat dotterns död.
En skvallerblogg hängde ut hundratals ungdomars namn och adresser med dokumentation om fylla, sex och slagsmål.
Allt utan att lagen kan tillämpas. Flera av oss som leder de rättsvårdande ¬myndigheterna bör ställa oss frågan om vi verkligen har gjort tillräckligt för att få en förändring till stånd, skriver Göran Gräslund, generaldirektör för Datainspektionen.
PuL bygger på EU:s dataskyddsdirektiv som antogs 1995, men då hade förslag efter förslag dragits i långbänk i närmare tio år. Pul är alltså i allt väsentligt en 80-talsprodukt. På den tiden var en datoriserad personuppgift något som man skrev in i ett register, inte något som uppstod så fort man gjorde en betalning, öppnade en dörr (med elektronisk nyckel), tog bilen till Stockholms city eller åkte spårvagn i Göteborg.
Och, ännu viktigare, då låg Internet i sin linda; det var långt innan i stort sett all korrespondens och alla dokument och var digitala.
Jag ska här ta upp några problem som vi på Datainspektionen har med pul och Internet, nämligen:
• Journalistiska ändamål
• Enskilda som kränker andra enskilda
• Webbplatser med utgivningsbevis
Pul gäller inte för uppgifter som publiceras för journalistiska ändamål.
2001 frikände Högsta domstolen (HD) en person som på Internet hade publicerat grova anklagelser mot namngivna bankdirektörer som han ansåg hade lurat honom. ”Skampålen” hette sajten. Det stod i domen att även privatpersoner kan ha journalistiska ändamål om de vill ”informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av större betydelse för allmänheten”. HD hänvisade till att yttrandefriheten innefattar ”rätten att framföra sådan information och sådana tankar som kränker, chockerar eller stör”.
Jag påstår egentligen inte att vi måste ändra på den vidsträckta tolkningen av begreppet journalistisk verksamhet, men det får onekligen konsekvenser för våra möjligheter att angripa kränkningar som många gånger är mycket grova.
Nu senast gällde det obduktionsbilderna i Arboga-målet som gjordes tillgängliga på webben; det journalistiska syftet var att förmedla en annan bild av målet.
Ytterligare några exempel där journalistiska ändamål har gett fribrev:
När en sajt publicerade uppgifter om dömda sexualbrottslingar: namn, bild, adress och karta (!) tyckte vi att gränsen var nådd, vi satte ner foten och polisanmälde (enligt pul får bara myndigheter behandla brottsuppgifter). Tyvärr kommer nog inte gränsen mot HD-domen att testas i domstol. Sajten togs ner och det lär bli svårt att spåra upphovsmännen.
HD påpekade i sin dom att undantaget inte ska omfatta rent personliga påhopp, bankdirektörerna anklagades ju i sina yrkesroller. Dessutom skrev domstolen att även om syftet är journalistik, så får man inte skriva vad som helst. Men man menar att pul inte behövs för att reglera sådant, det finns andra lagar om förtal, förolämpning osv. Det finns dock ett problem: det fungerar inte i praktiken.
Det finns mycket små möjligheter att med hjälp av pul förhindra övergrepp mellan enskilda på Internet. Många skriver de mest förfärliga saker. Ett färskt exempel är en skvallerblogg som hängde ut hundratals ungdomar i Karlstad. Sex, fylla och slagsmål dokumenterades i text och bild med namn och ofta med adress. Bloggen låg på en brittisk server och togs ner när den polisanmäldes. Men då var skadan redan skedd. Det finns fler exempel på skvallerbloggar.
Det är inte alltid straffbart enligt pul att skriva förolämpningar på webben. Det som är straffbart är att kränka någon genom att publicera känsliga uppgifter (religion, facklig tillhörighet, hälsa, etniskt ursprung, politisk åskådning osv). Det är alltså något av en sinkadus om en kränkning är straffbar eller ej.
Enligt pul kan den som blir kränkt få skadestånd, men det fungerar inte i praktiken. I ett brottmål kan en åklagare yrka på skadestånd enligt pul, men det är mycket ovanligt. Det som annars återstår för den som är kränkt är att själv driva en process, men den som förlorar ett sådant mål riskerar att få betala stora rättegångskostnader. Dessutom tar det tid att processa, och om man gör det exponeras kränkningarna på nytt. Det känns meningslöst för enskilda att kräva skadestånd enligt pul i sådana situationer; jag känner bara till ett par sådana mål.
Det här problemet beror nog inte i första hand på brister i pul, utan snarare på rättssystemet i sin helhet. Kränkta medborgare har inte fått tillräckligt stöd. Detta har i sin tur påverkat den allmänna ”samtalsnivån” på nätet. Jag tycker att flera av oss som leder de rättsvårdande myndigheterna bör ställa oss frågan om vi verkligen har gjort tillräckligt.
En webbplats kan numera jämställas med tryckt skrift. Om man utser en ansvarig utgivare och registrerar ett utgivningsbevis hos Radio och tv-verket, så grundlagsskyddas allt innehåll på sajten på samma sätt som innehållet i en dagstidning, vilket betyder att pul sätts ur spel. Datainspektionen kan alltså inte ingripa när till exempel:
• Vissa kreditupplysningsbolag helt öppet marknadsför sig mot privatpersoner. ”Kolla vad grannen tjänar för bara 5 kr utan att någon får reda på det”! Man säljer också uppgifter om inkomster, kreditvärdighet, betalningsanmärkningar, skulder hos kronofogden och mycket annat.
• Telefonnummer och foton på huset där abonnenten bor publiceras på webben.
• Man kan söka fram födelsedatum och adress för en namngiven person.
• Man kan få en lista med namn och födelsedatum för alla vuxna som är skrivna på en viss adress.
• Vi får klagomål på Doktorslistan som ligger på en grundlagsskyddad sajt. Där kan anonyma personer betygsätta läkare, vilket öppnar för den som vill smutskasta en konkurrent eller hylla sin egen verksamhet.
Innehållet i sådana här sajter baseras ofta på offentlig information, men problemet är att den blir så lätt åtkomlig på webben. Förr måste man kontakta en myndighet och begära ut uppgifter om grannen, och det drog man sig för. Nu kan man sitta anonymt bakom sin gardin och snoka i andras privatliv.
Offentlighetsprincipen kom ju till för att medborgarna skulle kunna kontrollera myndigheterna, inte varandra. Många ser det här som ett integritetsintrång, men Datainspektionen kan inte göra något åt det, och ingen annan heller.
Var det verkligen lagstiftarens avsikt att vem som helst skulle kunna sätta pul helt och hållet ur spel genom att betala 2 000 kronor?
Det har gått så långt att vi till och med får frågor från kommunala och statliga förvaltningar, om de kan slippa tillämpa pul genom att skaffa ett utgivningsbevis.
Den sammantagna slutsatsen av den här genomgången är att pul inte duger för att tygla internet.
Ett sätt att angripa problemet med kränkningar på Internet, utan att röra i pul och utan att inskränka offentlighetsprincip och yttrandefrihet vore att införa en generell straffsanktionerad bestämmelse som skydd mot grova kränkningar av den personliga integriteten. Då hindras inte utlämnandet, men kränkande publicering kan bestraffas.
Den lösningen har visserligen både föreslagits och avfärdats tidigare, men det var före Internet. Integritetsskyddskommittén såg i och för sig behovet, men avstod från att lägga något förslag.
Det måste kosta att kränka, annars fortsätter kränkningarna, och de blir bara värre.
Göran Gräslund
===========================================================
Publicerat; Politiskt inkorrekt
Datainspektionen: ”Vi står maktlösa inför
kränkningar på internet”
14 mars 2009
Datainspektionens chef slår larm: Kränkningarna på nätet blir bara värre.
Personuppgiftslagen, pul, duger inte för att hindra de allt värre kränkningarna på internet. Rättsystemets bristande stöd till de kränkta har förvärrat samtalstonen på nätet. På en sajt beskyllde en kvinna namngivna personer för att ha vållat dotterns död. En skvallerblogg hängde ut hundratals ungdomars namn och adresser med dokumentation om fylla, sex och slagsmål. Allt utan att lagen kan tillämpas.
Flera av oss som leder de rättsvårdande ¬myndigheterna bör ställa oss frågan om vi verkligen har gjort tillräckligt för att få en förändring till stånd, skriver Göran Gräslund, generaldirektör för Datainspektionen.
… längre ner…
Jag påstår egentligen inte att vi måste ändra på den vidsträckta tolkningen av begreppet journalistisk verksamhet, men det får onekligen konsekvenser för våra möjligheter att angripa kränkningar som många gånger är mycket grova. Nu senast gällde det obduktionsbilderna i Arboga-målet som gjordes tillgängliga på webben; det journalistiska syftet var att förmedla en annan bild av målet.
Ytterligare några exempel där journalistiska ändamål har gett fribrev:
• På en omfattande sajt beskyller en kvinna namngivna personer för att ha vållat dotterns död. Fallet är polisanmält men ingenting händer och webbsidorna ligger kvar.
• En idrottsklubb publicerade att en namngiven spelare hade testats positivt för kokain vid en dopningskontroll. Senare publicerade Sveriges Riksidrottsförbund beslutet och spelarens namn på sin webbplats. Även Svenska Styrkelyftförbundet har publicerat namnen på dopningsavstängda personer.
• En pappa efterlyste sin dotter på nätet, mamman beskylldes för grov egenmäktighet mot barn.
• Husdjur är en vanlig källa för smutskastning. En sajt varnar för namngivna hunduppfödare som man anser sig ha blivit lurade av. En annan anklagar en fodervärd för att ha misskött en häst.
När en sajt publicerade uppgifter om dömda sexualbrottslingar: namn, bild, adress och karta (!) tyckte vi att gränsen var nådd, vi satte ner foten och polisanmälde (enligt pul får bara myndigheter behandla brottsuppgifter). Tyvärr kommer nog inte gränsen mot HD-domen att testas i domstol. Sajten togs ner och det lär bli svårt att spåra upphovsmännen.
Läs hela
DN Debatt 2009-03-14
=======================================================
Uddevalla kommun; Barn och Utbildning/Förskola Grundskola.
Varannan unge har blivit kränkt på Internet
Hälften av alla ungdomar har varit med om att någon ljugit eller skrivit oschyssta saker om dem på Internet och en av fem har varit med om att någon annan person använt deras identitet på nätet. Trots kränkningar av den här typen viker ungdomar ut sig på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Det visar en undersökning som Datainspektionen låtit genomföra.
Kränkningar på nätet blir allt vanligare.
En undersökning som genomförts på uppdrag av Datainspektionen pekar på att mer än varannan ungdom i Sverige har råkat ut för att någon har skrivit oschyssta saker om dem på nätet. Hälften av ungdomarna har även varit med om att någon ljugit om dem på Internet.
En av fem har varit med om att någon annan person har använt deras identitet på nätet. 29 procent av de tjejer som tillfrågades i undersökningen uppger att de har blivit utsatta för sexuella trakasserier på Internet. Undersökningen visar att det finns ett stort motstånd till att andra lägger upp bilder på Internet utan personens tillåtelse, ändå har 30 procent varit med om detta.
I år har 26 länder, däribland Sverige, anslutit sig till projektet. Datumet har valts eftersom Europarådets Dataskyddskonvention antogs den 28 januari 1981. Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen som fortfarande gäller.
Mer information om Data Protection Day
För ytterligare information kontakta: Generaldirektör Göran Gräslund, tfn 08-657 61 57 Pressekreterare Per Lövgren, tfn 08-657 61 43
Ladda ner hög- och lågupplösta bilder på generaldirektör Göran Gräslund
Läs mer på www.datainspektionen.se
Om du inte längre vill prenumerera på Datainspektionens pressmeddelanden så svara på detta e-brev och skriv ”Avanmälan” i ämnesfältet.
Datainspektionen är en myndighet som ska skapa förutsättningar för att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet.
Vill du veta mer om vår verksamhet besök gärna vår webbplats:
http://www.datainspektionen.se
==============================================================
DI inrättar råd mot kränkningar på nätet
Publicerat; DN; 2008-12-08 16:39
Länk;http://www.dn.se/nyheter/sverige/di-inrattar-rad-mot-krankningar-pa-natet-1.472471
Är det fritt fram att vädra sina åsikter hur som helst på Internet eller kan en del kommentarer betraktas som kränkande? Frågan är högaktuell för Datainspektionen som planerar att inrätta ett råd mot kränkningar på nätet.
Varannan flicka mobbad på nätet
DATAINSPEKTIONEN HAR på senaste tiden fått allt fler påringningar från privatpersoner som upplever att de har blivit kränkta på Internet, folk som känner sig utpekade både inom sitt yrke och privatliv, men inte vet vad eller om de kan göra något åt det.
- Vi har en lagkollision här, en slags gränstrakt mellan yttrandefrihet och kränkning som vi resonerar mycket kring. I ena änden har vi den journalistiska aspekten, de som skriver av intresse att upplysa svenska folket. I den andra har vi sajter som bara är ute efter att skandalisera andra människors liv, säger Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen.
MYNDIGHETEN PLANERAR NU att inrätta ett slags råd dit man som privatperson kan anmäla kränkningar på webben.
- Ofta är folk osäkra på hur de ska gå tillväga. Vi, som ständigt jobbar med att tolka Personuppgiftslagen, Pul, kan hjälpa till med att konstatera huruvida någon har begått brott mot Pul så att den drabbade sedan kan gå vidare och anmäla om hon eller han vill.
SOM REGEL BRUKAR Datainspektionen rekommendera privatpersoner att i första hand kontakta personerna bakom sajten. Med det nya rådet är tanken att den som känner sig kränkt ska kunna skicka med ett utlåtande från Datainspektionen och be att få informationen borttagen.
Datainspektionen har ännu ingen färdig manual för hur rådet ska fungera på webben, men det finns planer på att komma igång med arbetet redan inom den närmaste månaden.
- Vi har tänkt komma igång med ett antal exempel där man gått för långt, som en slags riktlinje som förhoppningsvis kan få folk att börja fundera över vad som är tillåtet och inte. Vi har tre ärenden som vi ska börja med inom kort, säger Göran Gräslund, som dock inte vill gå in på vad ärendena gäller.
Det är dock bara i fall där webbservrarna är belägna i Sverige som man kan vidta åtgärder.
- Det finns sajter vars servrar är belägna utomlands. Mot dem är vi chanslösa och kan inte göra någonting.
Hanna Johansson.
===========================================================================
Länk; http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/datalagen-analys-9807.html
Publicerat; People.dsv.su.se
Datalagen och
personuppgiftslagen
kränker yttrandefriheten
på Internet
Datalagen och personuppgiftslagen kränker yttrandefriheten. Om den tillämpades helt och hållet, så skulle nästan hela den svenska grenen av Internet bli olaglig.
Detta leder till godtycke och innebär risk för korruption. Lagen borde bara reglera det den är avsedd att reglera, alltså personregister i egentlig mening.
Här är texten till en sammanfattning av datalagen, som Datainspektionen lagt ut på webben (nedladdad 5 juli 1998), med kommentarer av Jacob Palme. En förkortad version av denna text finns även på engelska. Ett förslag till alternativ utformning av lagen.
Vad är ett personregister?
Datainspektionen: Den som dataregistrerar personuppgifter måste anmäla sig till Datainspektionen för licens.
JP kommentar: Datalagen har alltså en egen betydelse hos ordet personregister. Ordets vanliga innebörd är en systematiserad samling av personuppgifter med en likartad struktur. Men datalagen anser att varje enskilt dokument i en dator, som innehåller en enda uppgift som går att hänföra till en viss person, är ett personregister. Om en person A sänder ett e-post-brev till en person B, så är detta alltså en registrering av personuppgift om både A och B. Nämns dessutom någon ytterliggare persons namn i texten, blir det ett personregister även om denna person.
Datainspektionen har i vissa sammanhang sagt att det är OK att registrera uppgifter om man har tillstånd från den berörda personen. Det innebär alltså att jag inte kan skicka ett e-post-brev till B, utan att först ha inhämtat hans/hennes tillstånd att sända brevet! Och det innebär att jag aldrig kan skriva något kritiskt om någon person, t.ex. en politiker eller myndighetsperson, utan personens medgivande!
Datainspektionen har vid vissa tillfällen hävdat att om ingen bearbetning av personuppgifterna sker, så är det ingen personuppgift. Med bearbetning menade Datainspektionen då t.ex. att man kunde söka igenom texten och leta efter något visst ord.
Eftersom knappast några data lagras i en dator, där man inte kan göra någon form av sökning i innehållet (t.ex. ren textsökning i ett textdokument eller en ordbehandlingsfil) så har denna inskränkning ingen större betydelse.
Nästan alla e-post-program har t.ex. någon sökmöjlighet på texten i e-post-brev, och därmed blir ev. personuppgifter i brevtexten personregister.
När krävs tillstånd av Datainspektionen för att lagra en personuppgift i en dator?
Datainspektionen: För vissa register krävs förutom licens också ett särskilt tillstånd från Datainspektionen. Tillståndet innehåller föreskrifter som det är straffbart att bryta mot. Tre typer av registrering är tillståndspliktiga:
Register med känsliga uppgifter eller omdömen om personer.
JP kommentar: Detta gäller bl.a. politiska och religiösa åsikter. Det krävs alltså tillstånd för att framföra politiska och religiösa åsikter. Detta strider direkt mot den svenska grundlagen, som säger att yttrandefriheten skall skyddas särskilt ifråga om politik och religion.
Datainspektionen har i vissa sammanhang sagt att det är Ok att registrera uppgifter om man har tillstånd från den berörda personen. Det innebär alltså att jag inte får kritisera en politikers politiska åsikt utan hans eller hennes tillstånd!
Register med personer som inte har anknytning till den registeransvariga, exempelvis personer som inte är anställda, kunder eller elever.
JP kommentar: Det innebär alltså att tillstånd behövs bl.a. för: biografier, memoarer där man nämner andra personer än anställda, kunder eller elever, e-post-brev till personer som inte är ens anställda, kunder eller elever, politisk diskussion där man nämner namnet på en person som inte är anställd, kund eller elev, o.s.v.
Samkörning av två eller flera personregister.
JP kommentar: Med samkörning menas all överföring av information från ett personregister till ett annat. All e-post som går via Internet innebär en sådan överföring, eftersom både avsändarens och mottagarens e-post-system är personregister.
Datainspektionen har i vissa sammanhang sagt att det är särskilt allvarligt att samköra register i länder som inte undertecknat Europarådets datalagkonvention. Det blir ganska många länder som det är särskilt allvarligt att sända e-post-brev till!
Övriga viktiga paragrafer i datalagen
Datainspektionen: Det skall finnas en aktuell förteckning över de personregister som förs i verksamheten.
Som privatperson har man rätt att en gång om året på begäran kostnadsfritt få ett registerutdrag så man kan kontrollera om uppgifterna i registren är korrekta.
JP kommentar: Detta innebär att alla register måste vara ordnade så att det går att leta reda på alla uppgifter om en viss person. Uppgifterna måste alltså vara märkta med personnummer, fullständigt namn, eller något liknande. Att i ett e-post-brev skriva ”min mamma ligger på sjukhus” blir på många sätt olagligt. Dels går det inte att enkelt leta reda på alla e-post-brev som handlar om en person som beskrivs på detta sätt. Dels är uppgifter om en persons sjukdom en sådan uppgift, som man enligt datalagen måste ha tillstånd för att registrera.
Om någon uppgift är felaktig eller missvisande, skall den korrigeras eller tas bort.
JP kommentar: Jag känner i och för sig en viss sympati för tanken om en lag som gör det olagligt att ljuga, men varför skall en sådan bestämmelse bara gälla när man vidarebefordrar sin lögn via en dator? Varför förbjuder man inte allt annat ljugande också? Har man funderat på hur samhället skulle fungera om allt ljugande blev förbjudet, och om myndigheterna också verkligen tillämpade en sådan lag?
Ibland tillämpas datalagen:
Nu undrar kanske någon: Tillämpas lagen på detta sätt. Svaret är ja, ibland. Jag har själv fått nej från Datainspektionen från att driva en BBS. Senare fick jag ja, om vi lovade att inte tillåta politisk och religiös diskussion i BBS-en. Observera att samtidigt säger grundlagen (regeringsformen 2 kap 13 par):
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av första stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Datainspektionen beslöt också att alla meddelanden i denna BBS måste raderas efter två år. Det vore ungefär som om man lagstiftade att biblioteken måste bränna alla böcker som är mer än tre år gamla!
En författare har fått nej av Datainspektionen att skriva en bok med hjälp av dator Han överklagade till regeringen, som upphävde nejet. Detta innebär dock inte att regeringen sagt ifrån att yttrandefriheten alltid skall gå före datalagen.
Regeringen anser nämligen att yttrandefriheten skall gå före datalagen bara för vissa yrkesgrupper: Författare, journalister och konstnärer!
Men ofta tillämpas den inte:
Säkert mer än 99 % av alla dokument på Internet, som enligt datalagen borde kräva tillstånd av Datainspektionen, har inget sådant tillstånd. I praktiken är det mycket, mycket sällan, som Datainspektionen ingriper, och oftast händer det om någon (som jag) är så dum att man söker tillstånd hos datainspektionen. De som försöker vara laglydiga, drabbas alltså, de som bryter mot lagen, går nästan alltid fria. Och så länge lagen ser ut som den gör, så är detta det bästa. Om Datainspektionen skulle börja kräva strikt tillämpning av datalagen, så skulle praktiskt taget hela Internet stängas av i Sverige.
Men samtidigt skapar det en väldig osäkerhet, med en lag som potentiellt hotar yttrandefriheten, men som bara tillämpas vid enstaka tillfällen. När som helst, när Datainspektionen vill komma åt någon, kan de åtala, eller hota med åtal, för brott mot datalagen. Huruvida vi har yttrandefrihet eller inte i Sverige, blir alltså beroende på att datainspektionen inte tillämpar den lag de är satta att bevaka.
Datainspektionens generaldirektör har sagt att lagen bara skall tillämpas mot missbruk. Detta innebär alltså att en statlig myndighet anser sig ha rätt att avgöra vilka typer av yttranden som den anser vara ”missbruk” och som inte är det. Det blir alltså en censurverksamhet baserad på godtycke.
Detta kan också användas för påtryckningar och leda till korruption. Jag har själv fått ett telefonsamtal från en hög chef på Datainspektionen, som hotade med svårigheter för mina tillståndansökningar om jag inte slutade kritisera Datainspektionen! (hotet var inlindat, inte exakt utsagt, men det var ingen svårighet för mig att uppfatta meningen).
Gör datainspektionen en allsidig avvägning?
Svenska myndigheter är skyldiga att upprätthålla alla lagar.
Men Datainspektionen har valt att i första hand upprätthålla en lag, datalagen, även när denna lag står i konflikt med andra lagar, t.ex. grundlagens skydd av yttrandefriheten.
Detta anser jag innebära att Datainspektionen handlar olagligt. Men tyvärr är regeringen och riksdagen medskyldig, för regeringen har i sin instruktion till Datainspektionen sagt att Datainspektionen skall sätta personlig integritet främst.
Är politikerna okunniga?
Redan 1982 lämnades en motion i riksdagen, som klargjorde konflikten mellan datalagen och yttrandefriheten. Motionen krävde att riksdagen skulle instruera Datainspektionen att ta hänsyn till yttrandefriheten när den bedömer ärenden. Jag hade medverkat till motionens tillkomst. Den avslogs utan motivering av riksdagen. Politikerna kan alltså inte skylla på att de inte blivit informerade. Min tro är att många politiker egentligen ogillar yttrandefrihet, att de upplever den som ett hot, speciellt om den skulle gälla alla människor. Politikerna föredrar att yttrandefriheten är kontrollerad och kanaliserad. Datorer har ju från början använts mer av tekniker, och politiker betraktar tekniker som teknokrater, som inte begriper samhällsfrågor, och som helst skall hålla tyst. När tekniker yttrar sig, betraktar politikerna dem som partsföreträdare, och bryr sig inte om vad de säger. Det finns många exempel på detta i andra fall än just datalagen.
Är datalagen grundlagsenlig?
Sverige saknar en författningsdomstol. Det går alltså inte att få rättsligt prövat de viktiga frågorna om konflikterna mellan datalagen och yttrandefriheten. Alla har inte heller råd och resurser att ta strid med Datainspektionen. Inspektionen borde själv verka för att skydda yttrandefriheten istället för att bekämpa den! Men dessutom är det så att grundlagen innehåller följande paragraf:
2 Kap. 3 par. Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Med ”privatlivets helgd” menas intrång i personlig integritet, och det är därför tyvärr fullt lagligt att kränka yttrandefriheten med denna suddiga grund. Visserligen kan man undra över om verkligen uppgift om t.ex. en politikers åsikter har med privatlivets helgd att göra. Men eftersom vi inte har någon författningsdomstol i Sverige, kan vi inte få prövat om Datainspektionen bryter mot grundlagen. Att överklaga till regeringen är mycket riskabelt, eftersom regeringen består av politiker, inte av jurister, och regeringen har vid många tillfällen i sina beslut visat sin brist på förståelse för yttrandefrihet, när det gäller andra människor än journalister, konstnärer och författare.
Lagar som begränsar yttrandefriheten
Man kan inte undvika att ibland i lagstiftning inskränka på grundläggande mänskliga rättigheter som yttrandefrihet. Exempel på lagar som inskränker yttrandefriheten: Lagar om förtal, hets mot folkgrupp, spridande av vålds- och barnpornografi, uppvigling, marknadsföringslagen, lagen om upphovsrättsskydd.
Hur lagar som begränsar yttrandefriheten bör vara skrivna
Men lagar som inskränker på grundläggande mänskliga rättigheter bör utformas snävt. De bör klart och entydigt ange vad det är som är tillåtet och förbjudet. Datalagen är istället formulerad så att stora delar av all normal mänsklig verksamhet blir förbjuden.
Bör datalagen avskaffas?
Grundtanken i datalagen; att begränsa kränkningar i personlig integritet genom personregister, är inte fel. T.ex. kan det vara goda skäl att reglera den insamling och försäljning av personuppgifter som görs av sökmotorer på Internet. Det som är fel är att lagen gjorts så vittomfattande, så att den omfattar hundratals gånger mer än det som lagen från början var avsedd för. Lagen bör vara skriven så att den bara täcker in det man verkligen vill reglerna. Och den bör tydligt ange att lagen inte får tillämpas på ett sätt som kränker yttrandefriheten.
Datalagen borde ändras, så att den bara gäller för systematiska, ordnade sammanställningar av persondata, som används, eller lätt kan komma att användas, som underlag för åtgärder som direkt berör den som är registrerad (t.ex. beslut om kredit, anställningsbeslut, rättsliga åtgärder, mediciniska åtgärder, direktreklam och andra affärsmässiga åtgärder).
Register som lätt kan missbrukas för otillbörligt spioneri gentemot de registrerade kan också behöva omfattas av lagen.
Kränkning av personlig integritet i övriga dokument (text, bild, ljud) skyddas bättre av lagen om förtal (5 kapitlet i brottsbalken). Den gäller alla dokument, inte bara de som finns på Internet. Och den kräver inte att man måste söka tillstånd, om man vill lämna vissa slag av uppgifter, t.ex. om sina eller andras politiska och religiösa åsikter. Den säger att om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna, och om de var sanna eller den som sa det hade skälig grund att tro att de var sanna, så är det inte olagligt. Brevet där någon skriver ”min mamma ligger på sjukhus” blir alltså inte olaglig om uppgiften var sann, och om den var försvarlig.
Den nya personuppgiftslagen, som ersatte datalagen den 24 oktober 1998, är inte mycket bättre. Den visar tydligt lagstiftarnas inskränkta syn på vem som skall ha rätt till yttrandefrihet. Den säger att den nya lagen, av hänsyn till yttrandefriheten, inte gäller för författare, journalister och konstnärer. Men yttrandefriheten skall självklart inte vara begränsad till bara dessa yrkesgrupper. Den skall gälla alla människor! Några studenter vid journalisthögskolan har skrivit en uppsats om personuppgiftslagen. Lagen bygger på ett EU-direktiv, men många hävdar att lagen går längre än EU-direktivet.
Exempel på webbsidor som är olagliga enligt datalagen.
Remissyttrande över det lagförslag, som ledde till denna lag.
Mer om lagar och regler för Internet.
=====================================================================
Publicerad: SVD; 2 september 2009, 14.47.
Senast ändrad: 2 september 2009, 14.52
Länk;http://www.svd.se/naringsliv/it/artikel_3455525.svd
Ett nytt amerikanskt lagförslag föreslås ge presidenten makten över Internet. Förslaget visar att det är en illusion att tro att Internet skulle vara allas egendom. Tvärtom, trenden går mot ökad kontroll.
Den amerikanske demokratiske senatorn Jay Rockefeller lade redan i våras fram ett sådant förslag, då med skrivningen att presidenten skulle få makt att helt enkelt ”stänga av” Internet. Proteststormen från internetföretagen ströp förslaget.
Nu är Rockefeller tillbaka.
Det reviderade förslaget ger presidenten rätt att i ett nödläge utlysa ett slags cybervärldens undantagstillstånd. Kritikerna har varken blivit gladare eller klokare på det nu mer luddiga förslaget.
- Varför inte ge honom lagstadgad rätt att upphäva tyngdlagen eller ändra primtalsserien medan de ändå är i gång, var en av de mera ironiska kommentarerna.
Rockefeller har tidigare gjort sig känd för att antyda att det kanske hade varit bättre om Internet aldrig funnits. Och även om han tagit tillbaka just det yttrandet har han lanserat uttrycket ”ett digitalt Pearl Harbor” som symbol för ett framtida skräckscenario.
Tankesmedjan Internet Security Alliance har redan kritiserat det nya förslaget för att vara så otydligt att det ger Vita huset alldeles för stor makt.
Och tekniskt kunniga tvivlar, med hänvisning till Internets uppbyggnad, på om förslaget egentligen skulle ge presidenten större kontroll eller skulle kunna genomföras — med eller utan panikknapp.
När den amerikanska militären var med och drev på utvecklingen av Internet var syftet just att skrota centraliserade kommunikationssystem med sårbara datorcentraler och i stället skapa ett ”anarkistiskt” system av datornätverk.
Och i Internets ungdom, när nätverket främst var en angelägenhet på de amerikanska universiteten, frodades tanken på ett självständigt fristående nätverk som inte kontrollerades av någon och där alla kunde få tillgång till allt.
I dag, när vanligt folks nättillgång är beroende av Internetleverantörer och inte minst lagstiftning, är läget ett annat. Rätten till Internet är inte fri, särskilt inte i diktaturer som Kina som nu, delvis med svensk teknik, försöker uppnå totalkontroll genom projektet Golden Shield.
Experter påpekar att internetmakten finns hos de företag som kontrollerar den tekniska delen av Internet, exempelvis fiberkablar och elnät.
Sålunda försöker Kina att bygga in kontrollen i själva det tekniska systemet. Denna tekniska utveckling drar till sig bland andra svenska Ericsson och Nokia som är med och bygger upp Kinas bredbandsnät — med tillhörande internetkontroll.
TT
Tipsa andra
IT | Mest lästa
USA: Förslag att kontrollera nätet
=====================================================================
EUROPAPARLAMENTET;
BETÄNKANDE
210k
117k
den 25 februari 2009 PE 416.306v03-00 A6-0103/2009
med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet
(2008/2160(INI))
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Stavros Lambrinidis
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET
MOTIVERING
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION (B6-0302/2008)
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET
om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet
(2008/2160(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation
– med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Stavros Lambrinidis för PSE-gruppen om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet (B6-0302/2008),
– med beaktande av internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna(1), särskilt bestämmelserna i dessa om skyddet av personuppgifter, yttrandefriheten, respekten för privat- och familjeliv samt rätten till frihet och säkerhet,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(2), rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete(3), Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(4), kommissionens förslag av den 13 november 2007 till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om konsumentskyddssamarbete (KOM(2007)0698), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät(5) och generaladvokatens yttrande av den 14 oktober 2008 i mål C-301/06, Irland mot parlamentet och rådet,
– med beaktande av rådets rambeslut 2005/222/RIF av den 24 februari 2005 om angrepp mot informationssystem(6), rådets rambeslut 2001/413/RIF av den 28 maj 2001 om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter(7), rådets rambeslut 2008/919/RIF av den 28 november 2008 om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism(8), kommissionens meddelande av den 22 maj 2007 med titeln ”Att införa en allmän politik för kampen mot IT-relaterad brottslighet” (KOM(2007)0267) och de senaste initiativen till utredningar om allvarliga brott och terrorism (som projektet ”Check the Web”, Kontrollera Internet),
- med beaktande av det arbete som utförts inom ramen för Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationerna (FN) när det gäller bekämpande av brottslighet och it-brottslighet och skyddet av de grundläggande rättigheterna och friheterna, även på
Internet(9),
- med beaktande av de senaste domarna från europeiska domstolar och nationella författningsdomstolar på detta område, och i synnerhet domen från den tyska federala författningsdomstolen i vilken en tydlig rätt till skyddet av konfidentialitet och integriteten hos informationstekniksystem erkänns(10),
- med beaktande av artiklarna 114.3 och artikel 94 i arbetsordningen,
- med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor samt yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0103/2009), och av följande skäl:
A. Internets utveckling visar att det håller på att bli ett oumbärligt verktyg för att främja demokratiska initiativ, en ny arena för den politiska debatten (t.ex. webbaserade kampanjer och omröstningar), ett nyckelinstrument på internationell nivå för att utöva yttrandefriheten (t.ex. bloggar) och utveckla företagsverksamhet samt ett system för att främja digital läs- och skrivkunnighet och sprida kunskap (e-lärande). Internet har också fört med sig alltfler möjligheter för människor i alla åldrar att exempelvis kommunicera med människor på olika håll i världen och har på så sätt utökat folks utrymme att lära känna andra kulturer och därigenom öka sin förståelse för andra människor och kulturer. Internet har också ökat mångfalden bland nyhetskällorna för den enskilde, som nu kan dyka ner i nyhetsflöden från olika delar av världen.
B. Regeringar, intresseorganisationer och institutioner bör tillhandahålla ett lämpligt regelverk och lämpliga tekniska medel så att medborgarna aktivt och effektivt kan delta i administrativa processer genom e-förvaltning.
C. Internet ger full innebörd till den definition av yttrandefrihet som fastställs i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt när det gäller formuleringen ”oberoende av territoriella gränser”.
D. Öppenhet, respekt för privatlivet och en anda av förtroende bland Internetaktörer bör betraktas som absolut nödvändiga element för att skapa en hållbar säkerhetsvision för Internet.
E. På Internet kan yttrandefriheten och privatlivet samtidigt både förbättras och bli mer sårbara för intrång och begränsningar från såväl privata som offentliga aktörers sida.
F. Genom den frihet som Internet ger har webben även använts som en plattform för våldsamma meddelanden, sådana som t.ex. avsiktligen uppmuntrar till terroristattacker eller webbplatser som särskilt uppmuntrar till hatbrott, och hot från it-brottslighet har ökat i hela världen mer allmänt och utsätter individer (däribland barn) och nätverk för fara.
G. Dessa brott måste motarbetas effektivt och beslutsamt, utan att förändra Internets grundläggande fria och öppna struktur.
H. I ett demokratiskt samhälle är det medborgarna som har rätt att dagligen iaktta och bedöma handlingar och övertygelser hos sina regeringar och de privata företag som tillhandahåller dem tjänster. Tekniskt avancerad övervakningsteknik, ibland i kombination med otillräckliga rättsliga garantier för användningen av sådan teknik, hotar denna princip alltmer.
I. Den enskilde har rätt att uttrycka sig fritt på Internet (exempelvis användarframställt innehåll, bloggar och sociala nätverk). Internetsöktjänster och tjänsteleverantörer har gjort det avsevärt mycket enklare för folk att få information om exempelvis andra människor. Det finns dock lägen där enskilda önskar ta bort information från sådana databaser. Därför måste företagen kunna garantera att enskilda kan få personliga uppgifter raderade ur databaser.
J. Stora tekniska framsteg möjliggör i allt större utsträckning en hemlig övervakning av medborgarnas aktiviteter på Internet som är mycket svår att upptäcka för den enskilde. Övervakningsteknikens blotta existens ska inte per automatik rättfärdiga dess användning, men det dominerande intresset att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter bör sätta gränserna och ange under vilka omständigheter som denna teknik får användas av offentliga myndigheter eller företag. Bekämpning av brott på Internet och de hot mot det öppna demokratiska samhället som vissa personer och organisationer utgör när de använder Internet med syftet att skada de medborgerliga rättigheterna, får inte innebära att medlemsstaterna tar sig rätten att utöva avlyssning och bevakning av all datatrafik på Internet som sker inom deras territorium, vare sig det gäller de egna medborgarna eller datatrafik från utlandet. Bekämpningen av brott måste stå i proportion till brottets karaktär.
K. Identitetsstöld och identitetsbedrägeri är ett växande problem som myndigheter, enskilda medborgare och företag precis börjat upptäcka och som innebär stora säkerhetsproblem eftersom Internet i allt högre grad används för en mängd olika syften, såsom handel och utbyte av konfidentiell information.
L. När man hanterar rättigheter som yttrandefrihet eller respekten för privatlivet bör det noteras att inskränkningar i utövandet av dessa rättigheter kan införas av offentliga myndigheter om de ”i enlighet med lagstiftningen” är nödvändiga, proportionerliga och lämpliga i ett demokratiskt samhälle.
M. På Internet finns en stor makt- och kunskapsklyfta mellan företag och myndigheter å ena sidan och enskilda användare å andra sidan. Därför behövs en debatt om lämpliga begränsningar av ”samtycke”, både när det gäller vilka uppgifter företag och myndigheter kan be en användare att lämna och i vilken utsträckning enskilda bör tvingas överlåta delar av sitt privatliv och andra grundläggande rättigheter för att få tillgång till vissa Internettjänster eller förmåner.
N. På grund av Internets globala, öppna och deltagandebaserade struktur åtnjuter webben vanligen frihet, men detta utesluter inte behovet av att (på nationella och internationella nivåer, i offentlig och privat struktur) fundera över hur de grundläggande friheterna för Internetanvändarna och deras säkerhet respekteras och skyddas.
O. De grundläggande rättigheter som påverkas av Internet omfattar, men är inte begränsade till, respekten för privatlivet (däribland rätten att permanent radera personliga digitala spår), skyddet av personuppgifter, yttrandefrihet, det fria ordet och föreningsfrihet, tryckfrihet, politisk handlingsfrihet och politiskt deltagande, icke-diskriminering och utbildning. Innehållet i dessa rättigheter, inbegripet deras tillämpningsområde och räckvidd, den skyddsnivå rättigheterna ger och förbuden mot att kränka dessa rättigheter, bör styras av bestämmelserna om de mänskliga och grundläggande rättigheter som garanteras av medlemsstaternas författningar, internationella människorättsfördrag, däribland konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, allmänna principer i gemenskapslagstiftningen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och/eller andra relevanta bestämmelser i nationell eller internationell lagstiftning eller i gemenskapslagstiftningen, inom deras respektive tillämpningsområden.
P. Alla aktörer som berörs av och som är aktiva på Internet bör ta sitt respektive ansvar och delta i forum där angelägna och viktiga frågor om Internetverksamhet diskuteras i syfte att finna och främja gemensamma lösningar.
Q. Elektronisk analfabetism kommer att bli 2000-talets nya analfabetism. En försäkran om att alla medborgare ska få tillgång till Internet kan därför jämföras med att se till att alla medborgare får tillgång till skolundervisning, och denna tillgång bör inte förvägras av regeringar eller privata företag som bestraffning. Sådan tillgång får inte missbrukas i brottsligt syfte. Det är viktigt att ta itu med nya frågor som nätverksneutralitet, driftskompatibilitet, global åtkomst till alla Internetnoder samt bruket av öppna format och standarder.
R. Internets internationella, mångkulturella och i synnerhet flerspråkiga karaktär stöds ännu inte till fullo av den tekniska infrastrukturen och protokollen på nätet.
S. I den pågående processen för en förteckning över rättigheter på Internet är det viktigt att beakta all relevant forskning och verksamhet på området, inbegripet färska EU-undersökningar i ämnet(11).
T. Näringsverksamhet är viktigt för en fortsatt dynamisk utveckling för Internet, vars ekonomiska effektivitet bör säkras genom rättvis konkurrens och skydd av immateriella rättigheter, vilket bör ske på behovsanpassat, proportionellt och lämpligt sätt.
U. Rätt balans bör bibehållas mellan vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, som utgör enastående möjligheter för kreativt och kulturellt experimenterande och utbyte, och skyddet av immateriella rättigheter.
V. Över hela världen ökar myndigheternas påtryckningar på IKT-företagen att dessa ska följa inhemsk lagstiftning och politik. Detta sker på sätt som kan vara oförenliga med internationellt erkända mänskliga rättigheter som yttrandefriheten och rätten till privatliv. Det har tagits positiva initiativ, bland annat i form av en bred intressegrupp bestående av företag, organisationer från det civila samhället (däribland människorätts- och tryckfrihetsgrupper), investerare och forskare som utformat en samarbetsstrategi i syfte att skydda och främja yttrandefriheten och rätten till privatliv inom IKT-sektorn. För att föra detta arbete framåt har man bildat GNI (Global Network Initiative)(12).
W. Kraftfulla bestämmelser om uppgiftsskydd är oerhört viktiga för EU och dess medborgare. I skäl 2 i direktiv 95/46/EG om skydd av uppgifter anges uttryckligen att tekniken (dvs. systemen för databehandling) är ”till för människornas skull” och måste respektera ”grundläggande fri- och rättigheter – särskilt rätten till privatlivet – och bidra till ekonomiska och sociala framsteg, handelns utveckling och enskilda personers välfärd”.
1. Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:
Fullständig och säker tillgång till Internet för alla
a) Medverka i insatserna för att göra Internet till ett viktigt redskap som ska ge användarna självbestämmandemakt, en miljö som möjliggör utveckling av strategier ”nedifrån och upp” och e-demokrati, samtidigt som man ser till att viktiga garantier upprättas eftersom nya former av kontroll och censur kan utvecklas på detta område. Den frihet och det skydd av privatlivet som användarna åtnjuter på Internet bör finnas i praktiken och inte bara i teorin.
b) Erkänn att Internet kan utgöra en utomordentlig möjlighet att stärka det aktiva medborgarskapet och att tillgång till nätverk och innehåll är ett av nyckelelementen i detta hänseende. Denna fråga bör utvecklas ytterligare på grundval av antagandet att alla har rätt att delta i informationssamhället och att institutioner och aktörer på alla nivåer har ett allmänt ansvar att bidra till denna utveckling(13), genom att man tar itu med de två nya utmaningarna elektronisk analfabetism och demokratisk uteslutning i den elektroniska eran.(14)
c) Uppmana medlemsstaterna att anpassa sig efter ett allt mer informationsmedvetet samhälle och hitta sätt att erbjuda förbättrad insyn i beslutsprocessen genom ökad tillgång för medborgarna till information som finns hos myndigheterna, så att de kan dra nytta av denna information. Samma princip bör gälla för rådets egen information.
d) Säkerställ tillsammans med andra viktiga aktörer att säkerhet, yttrandefrihet och skydd av privatliv liksom öppenhet på Internet inte behandlas som konkurrerande mål, utan i stället tillhandahålls samtidigt inom ramen för en heltäckande vision som motsvarar alla dessa krav.
e) Se till att minderårigas lagstadgade rätt att skyddas mot skada, som föreskrivs i FN:s konvention om barnets rättigheter och som uttrycks i gemenskapslagstiftningen, avspeglas till fullo i alla relevanta åtgärder, instrument och beslut som rör utökad säkerhet och frihet på Internet.
Kraftfulla åtaganden för att bekämpa it-brottslighet
f) Bjud in rådets ordförandeskap och kommissionen att reflektera över och utveckla en heltäckande strategi för att bekämpa it-brottslighet, bland annat i enlighet med Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet, däribland i fråga om tillvägagångssätt för att ta itu med frågan om ”identitetsstöld” och bedrägerier på EU-nivå. Detta bör ske i samarbete med både Internetleverantörer och användarorganisationer samt polismyndigheter som arbetar med it-relaterad brottslighet, och man bör lägga fram ett förslag om hur medvetandehöjande kampanjer kan skapas och sådana brott kan förebyggas, samtidigt som man ser till att det är säkert och gratis för alla att använda Internet. Det bör skapas en EU-stödtjänst som hjälper offer för identitetsstöld och -bedrägerier.
g) Uppmuntra till eftertanke när det gäller det nödvändiga samarbetet mellan privata och offentliga aktörer på detta område och förstärkning av samarbetet för brottsbekämpning, tillsammans med lämplig utbildning för brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter, däribland utbildning om frågor som rör skyddet av de grundläggande rättigheterna. Man bör erkänna behovet av delat ansvar och fördelarna med sam- och självreglering som effektiva alternativ till traditionell lagstiftning eller som styrmedel som kompletterar denna lagstiftning.
h) Se till att det arbete som gjorts inom ramen för projektet ”Check the Web” och de aktuella initiativ som syftar till att förbättra informationsspridningen om it-brottslighet, inbegripet inrättandet av nationella larmplattformar och en europeisk larmplattform för inrapportering av överträdelser som begåtts på Internet (inrättande av en europeisk plattform för it-brottslighet genom Europol), är nödvändiga, proportionerliga och lämpliga och åtföljs av alla nödvändiga skyddsåtgärder.
i) Stöd program som ska skydda barn och utbilda deras föräldrar, såsom fastställs i EU:s lagstiftning med avseende på nya risker på Internet, och genomför en konsekvensbedömning av hur effektiva de befintliga programmen hittills varit. Härvid bör särskild hänsyn tas till de onlinebaserade spel som främst riktar sig till barn och unga.
j) Uppmuntra alla datortillverkare i EU att förhandsinstallera program som ska skydda barn och som lätt kan aktiveras.
k) Gå vidare med antagandet av direktivet om straffrättsliga åtgärder till skydd av immateriella rättigheter – efter en bedömning som görs i ljuset av samtida innovationsforskning och som avser den nödvändiga och proportionerliga omfattningen – och inför samtidigt, för att uppnå detta syfte, ett förbud mot systematisk övervakning av alla användares aktiviteter på Internet samt se till att straffen står i proportion till de överträdelser som begåtts. I detta avseende bör man också respektera enskilda användares yttrandefrihet och föreningsfrihet och bekämpa incitament till immaterialrättsliga brott på Internet, inbegripet vissa orimliga tillgångsbegränsningar som införts av rättighetsinnehavarna själva.
l) Garantera att det inte blir straffbelagt att uttrycka kontroversiella politiska åsikter via Internet.
m) Se till att det inte finns några lagar eller förfaranden som begränsar eller kriminaliserar journalisters eller mediers rätt att samla in och sprida information i journalistiskt syfte.
Ständig uppmärksamhet när det gäller fullständigt skydd och ökade insatser för att främja grundläggande friheter på Internet
n) Slå fast att den ”digitala identiteten” blir en allt större integrerad del av vårt ”jag” och att den i detta avseende förtjänar adekvat och effektivt skydd mot påverkan från både privata och offentliga aktörer. Den specifika uppsättning uppgifter som är oupplösligt förknippad med en persons ”digitala identitet” bör definieras och skyddas, och dess samtliga delar bör betraktas som rent personliga och icke-ekonomiska rättigheter som inte kan köpas eller säljas. Man bör ta vederbörlig hänsyn till vikten av anonymitet, pseudonymitet och kontroll över informationsflödet för privatlivet och till att användare bör få tillgång till och utbildning om medel för att effektivt skydda detta, t.ex. genom tillgänglig integritetsfrämjande teknik av olika slag.
o) Se till att medlemsstater som tar stickprov ur och övervakar datatrafiken, oavsett om detta gäller deras egna medborgare eller datatrafik från utlandet, följer strikta villkor och garantier i lag. Medlemsstaterna bör uppmanas att se till att genomsökningar på distans, om de är tillåtna enligt nationell lagstiftning, genomförs på grundval av ett giltigt beslut om husrannsakan som utfärdats av de behöriga rättsliga myndigheterna. Man bör uppmärksamma att förenklade förfaranden för genomsökningar på distans, i jämförelse med direkta genomsökningar, är oacceptabla eftersom de bryter mot rättsstatsprincipen och rätten till ett privatliv.
p) Erkänn risken med vissa former av Internetövervakning och Internetkontroll som också syftar till att spåra en individs alla ”digitala” steg, i syfte att tillhandahålla en profil av användaren och dela ut ”poäng”. Det bör klargöras att sådan teknik alltid ska bedömas i enlighet med dess nödvändighet och proportionalitet mot bakgrund av de mål som den är avsedd att uppnå. Behovet av en förhöjd medvetenhet hos och välinformerat samtycke från användarna när det gäller deras elektroniska aktiviteter (t.ex. i fråga om socialt nätverkande) bör också betonas.
q) Uppmana medlemsstaterna att identifiera alla enheter som använder sig av nätövervakning och utarbeta allmänt tillgängliga årsrapporter om nätövervakning, genom vilka man garanterar lagenlighet, proportionalitet och insyn.
r) Granska och föreskriv gränser för det ”samtycke” som antingen regeringar eller privata företag kan begära av och få fram från användare i syfte att avsäga sig en del av sitt privatliv, eftersom det finns en tydlig obalans i förhandlingsbefogenheter och kunskap mellan enskilda användare och dessa institutioner.
s) Begränsa kraftigt, definiera och reglera de fall där ett privat Internetföretag kan behöva lämna ut uppgifter till myndigheterna. Vidare bör det ses till att myndigheternas användning av dessa uppgifter omfattas av mycket strikta dataskyddsnormer. Effektiv kontroll och utvärdering av denna process bör införas.
t) Betona vikten av att Internetanvändarna ska kunna utöka sin rätt att uppnå varaktig radering av personliga uppgifter som finns på webbplatser eller något annat lagringsmedium hos tredje part. Man bör se till att ett sådant beslut av en användare respekteras av Internetleverantörer, e-handelsleverantörer och informationssamhällets tjänsteleverantörer. Vidare bör medlemsstaterna se till att effektivt genomdriva medborgarnas rätt till tillgång till sina personliga uppgifter, vilket där så är lämpligt även bör omfatta radering eller borttagande av sådana uppgifter från webbplatser.
u) Fördöm statlig censur av det innehåll som kan sökas på webbplatser, särskilt när dessa begränsningar kan få en ”dämpande effekt” på politiska yttranden.
v) Uppmana medlemsstaterna att se till att yttrandefriheten inte godtyckligt begränsas av den offentliga och/eller privata sfären och undvik alla lagstiftande eller administrativa åtgärder som skulle kunna få en ”dämpande effekt” på alla aspekter av yttrandefrihet.
w) Påminn om att överföring av personuppgifter till tredjeland måste ske i överensstämmelse med bestämmelserna i bland annat direktiv 95/46/EG och rambeslut 2008/977/RIF.
x) Uppmärksamma att utvecklingen av ”tingens Internet” och användningen av RFID-system inte bör kringgå skyddet av uppgifter och medborgarnas rättigheter.
y) Uppmana medlemsstaterna att korrekt tillämpa direktiv 95/46/EG om personuppgifter i samband med Internet. Påminn medlemsstaterna om att detta direktiv, särskilt artikel 8, gäller oavsett vilken teknik som används för behandlingen av personuppgifter och att medlemsstaterna enligt direktivets bestämmelser måste tillhandahålla möjlighet till rättslig prövning och ersättning för personer som lidit skada (artiklarna 22–24).
z) Uppmuntra till införlivandet av grundprinciperna i dokumentet Grundläggande rättigheter på Internet i forskning om och utveckling av Internetrelaterade instrument och tillämpningar, och till främjandet av principen privacy by design (inbyggda skyddsmekanismer för att skydda den personliga integriteten), enligt vilken krav för skydd av privatliv och uppgifter bör införas så snart som möjligt i livscykeln för ny teknisk utveckling. Därigenom kan medborgarna garanteras en användarvänlig miljö.
za) Stöd och efterfråga ett aktivt engagemang från Europeiska datatillsynsmannens och artikel 29-arbetsgruppens sida vid utformning av EU-lagstiftning om Internetverksamhet som kan påverka dataskyddet.
zb) Uppmana kommissionen att göra en djuplodande studie av integritetsaspekterna i samband med Internetannonsering.
Internationella åtaganden
zc) Uppmana alla Internetaktörer att engagera sig i den pågående processen med dokumentet ”Internet Bill of Rights” (grundläggande rättigheter på Internet), som bygger på existerande grundläggande rättigheter, främjar deras tillämpning och underlättar erkännande av nya principer. I detta avseende kan den dynamiska sammanslutningen för grundläggande rättigheter på Internet spela en ledande roll.
zd) Se i detta avseende till att ett processinriktat flerpartsinitiativ på flera nivåer och en blandning av globala och lokala initiativ övervägs för att noga ange och skydda Internetanvändarnas rättigheter och därmed säkerställa processens legitimitet, ansvarsskyldighet och acceptans.
ze) Uppmärksamma att Internets globala och öppna karaktär kräver världsomfattande normer för dataskydd, säkerhet och yttrandefrihet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att ta initiativ till att utarbeta sådana normer. Man bör välkomna resolutionen om det brådskande behovet av att skydda privatlivet i en värld utan gränser och av att nå fram till ett gemensamt förslag till internationella normer för privatlivet och skyddet av personuppgifterna, som antogs vid den trettionde internationella konferensen för ombudsmän för dataskydds- och integritetsfrågor i Strasbourg den 15–17 oktober 2008. Alla berörda parter i EU (såväl offentliga som privata) bör med kraft uppmanas att delta i detta reflektionsarbete.
zf) Understryk vikten av att utforma en verklig mötesplats på Internet där EU-medborgarna kan samtala interaktivt med beslutsfattare och andra institutionella aktörer.
zg) Uppmuntra EU att aktivt delta i olika internationella forum som behandlar globala och mer lokala aspekter på Internet, som forumet för förvaltning av Internet (IGF).
zh) Delta, tillsammans med alla de berörda EU-aktörerna, i upprättandet av ett europeiskt forum för förvaltning av Internet, som ska granska den erfarenhet som förvärvas vid nationella forum, fungera som ett regionalt centrum och mer effektivt sprida Europatäckande frågor, ståndpunkter och problem till de framtida internationella forumen för förvaltning av Internet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.
(1)
EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
(2)
EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(3)
EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.
(4)
EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.
(5)
EUT L 105, 13.4.2006, s. 54.
(6)
EUT L 69, 16.3.2005, s. 67.
(7)
EGT L 149, 2.6.2001, s. 1.
(8)
EUT L 330, 9.12.2008, s. 21.
(9)
T.ex. Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet av den 23 november 2001; Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter av den 28 januari 1981.
(10)
BVerfG (federal författningsdomstol), 1 BvR 370/07, 27.2.2008, punkt nr 1–333.
(11)
Se även http://www.europarl.europa.eu/activities/committees/studiesCom/searchPerform.do; i en färsk undersökning med titeln ”Strengthening Security and Fundamental Freedoms on the Internet – an EU Policy on the Fight Against Cyber Crime” framförs bland annat tanken på en icke-bindande förteckning över rättigheter på Internet.
(12)
http://www.globalnetworkinitiative.org/index.php.
(13)
Se punkt 5A i den grekiska konstitutionen.
(14)
I Europarådets dokument med titeln ”Internet – a critical resource for all” (Internet – en livsviktig resurs för alla) av den 17 september 2008 betonas det också att ”säkerställa och främja rättvisa och deltagande när det gäller Internet är en grundläggande åtgärd för utvecklingen av rättvisa och deltagande i samhället i stort”.
MOTIVERING
De grundläggande rättigheterna på Internet – förbättrade och hotade på en och samma gång
Vi lever i en tidsålder där alla, från regeringar till polisen, privata företag och till och med brottslingar, vill ha största möjliga tillgång till våra privata elektroniska uppgifter. Särskilt Internet tillhandahåller detaljer om våra privatliv på ett sätt som tidigare var otänkbart. Ett enda klick på en webbsida ger tillgång till uppgifter som skulle kunna användas eller missbrukas av försäljare, underrättelsetjänster eller identitetstjuvar.
Att garantera skyddet av den grundläggande rätten till privatlivet på Internet är därför en av de viktigaste uppgifter som vi som lagstiftare står inför. Det är också en av de svåraste etiska, rättsliga, tekniska och politiska utmaningar som våra samhällen någonsin ställts inför.
Alla är på det klara med att Internet som verktyg kan stärka våra grundläggande rättigheter, ge oss gränslös information och förena oss med personer och samhällen världen över. Det är inte lika accepterat att Internet samtidigt också utgör ett allvarligt hot mot våra grundläggande rättigheter, där vi riskerar att exponeras för skadlig övervakning, samtidigt som det används av brottslingar eller till och med terrorister. Och minst uppenbart av allt är hur vi kan reglera Internet på ett sådant sätt att vi kan utnyttja dess fördelar och samtidigt begränsa de mycket verkliga och allvarliga riskerna för missbruk. Denna ekvation försvåras ytterligare av Internets inneboende karaktär som ett decentraliserat och användardrivet nätverk som inte kontrolleras av någon regering och som överskrider i stort sett alla gränser.
Detta betänkande syftar därför till att diskutera hur vi på bästa sätt kan skydda och främja enskildas grundläggande friheter på Internet. Några av de viktigaste punkterna i vårt svar skulle vara att
– göra alla aktörer delaktiga,
– agera på olika nivåer, använda befintliga nationella, regionala och internationella instrument och undersöka hur dessa tillämpas i dagens lagstiftningspraxis,
– utbyta bästa praxis, och
– bemöta olika slags Internetanvändares och många (och ständig föränderliga) olika slags Internetverksamheters behov och problem.
Vår målsättning är att skapa en lämplig balans mellan integritet och säkerhet.
För att fortsätta hänga med i teknikens obetvingliga utveckling krävs en ständig vaksamhet och anpassningsbarhet.
Vi måste noga beakta alla typer av säkerhetsfrågor, från nationell säkerhet och säkerheten och tillförlitligheten hos våra nätverk till enskildas personliga säkerhet när de lämnar ut uppgifter på Internet.
Om det är en legitim målsättning för våra samhällen att garantera ett säkrare Internet, måste vi gripa oss an och begränsa användningen av kontroll- och övervakningsmetoder som kan hota våra grundläggande friheter – särskilt när det gäller metodernas nödvändighet, proportionalitet och effektivitet.
Flexibilitet, anpassningsbarhet och ansvarsskyldighet måste vara utmärkande för all lagstiftning och alla program som vi utarbetar, så att vi kan hålla oss ett steg före den nya tekniken.
Internet kan också i hög grad stärka andra grundläggande rättigheter, t.ex. yttrandefrihet, politisk handlingsfrihet och föreningsfrihet, men det kan också lika gärna undergräva dem. Ett aktuellt exempel från denna debatt är lagstiftningsinitiativet om övervakning av yttranden på Internet för att förhindra terroristattacker. Detta är ett klassiskt exempel på lagstiftning som, om den inte är mycket noggrant utarbetad för att nå målsättningarna, kan öppna för en mycket omfattande övervakning och därmed ”ha en dämpande effekt” på enskildas politiska yttranden, vilka ligger till grund för ett demokratiskt samhälle.
Att hitta rätt balans i dessa frågor är av avgörande vikt. Det råder inga tvivel om att Internet har gett brottslingar en rad nya och effektiva verktyg, och det är självklart att terrorister borde förhindras att använda Internet för att planera och utföra attacker. På samma sätt kräver våra samhällen med rätta att vi ska sätta stopp för personer som sysslar med barnpornografi på Internet.
Brottslingar som utgör påtagliga hot minskar medborgarnas motstånd mot polisens krav på en omfattande övervakning av Internet, som till sin natur är ”abstrakt”. Vi måste motarbeta denna utveckling. Våra lagar måste vara effektiva när det gäller brottsbekämpning, men de måste också vara proportionerliga.
Internet kan på grund av sin mer formlösa och abstrakta natur lätt bli föremål för bristande proportionalitet. Få människor skulle till exempel godta att polisen eller marknadsföringsföretag öppnar alla brev som sänds via ett postkontor för att kontrollera deras innehåll. Samma vaksamhet krävs vid skydd av innehållet i elektronisk kommunikation.
Yttrandefriheten kan dock kringskäras och privatlivet kan invaderas inte bara av statliga myndigheter i jakten på brottslingar, utan också av profithungriga privata Internetföretag. Den senaste tendensen till detta är att företagen kräver användarnas (obligatoriska eller frivilliga) ”samtycke” till att deras uppgifter används – och oftast endast efter det att företagen tagits på bar gärning med att samla in, lagra och använda våra uppgifter utan tillstånd.
Vi måste ställa oss frågan: ”Var går gränsen för samtycke?” Denna fråga gäller såväl vilka uppgifter som ett företag kan be en användare att lämna, och i vilken utsträckning enskilda borde tillåtas att avsäga sig sitt privatliv och andra grundläggande rättigheter för att få tillgång till vissa
Internettjänster eller förmåner.
Svaren på dessa frågor är inte särskilt självklara. På ett annat område, nämligen arbetsrätten, har våra samhällen enats om att det finns gränser för medborgarnas samtycke rörande sitt privatliv. I de flesta medlemsstaters arbetsrätt och kollektivavtal fastställs till exempel maximala arbetstider, minimilöner och andra arbetstagarrättigheter, som enskilda inte kan uppmanas att ”förhandla bort” med sin arbetsgivare. Skälet är enkelt: det kan inte förutsättas att det finns en maktbalans mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, och följaktligen kan ”samtycke” inte med rätta ges eller framtvingas på jämställda villkor. Ett annat skäl är att vi också har beslutat att vi måste förhindra den ”tävlan om sämst villkor” för arbetstagarnas rättigheter som skulle kunna uppstå om vissa enskilda arbetstagare tilläts eller ”tvingades” förhandla bort vissa av sina rättigheter.
En liknande makt- och kunskapsklyfta finns på Internet. Företagens och staternas makt, kunskap och intressen är mycket större än de enskilda användarnas, och risken för att användarna erbjuds ”billigare” Internettjänster (som därmed är mer ”attraktiva” för vissa användare) i utbyte mot ett lägre skydd av privatlivet är stor.
Föredraganden är övertygad om att nästa strid i debatten om Internetsäkerhet och integritet kommer att handla om gränserna för det ”samtycke” som regeringarna och de privata företagen eftersträvar.
Vi måste ta denna fråga på stort allvar, för i dagens Europa kommer ”storebror” inte att ta formen av ett slags auktoritär regim, om vi nu får ett ”storebrorssamhälle”, utan snarare smyga sig på med vårt ”samtycke”.
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION (B6-0302/2008) (Slutligen är rätten till utbildning och rätten till tillgång till Internet ytterligare två rättigheter som måste främjas som sådana, men som också kan komma att hotas i samband med bekämpande av brottslighet på Internet. Elektronisk analfabetism kommer att bli 2000-talets nya analfabetism. På samma sätt som alla barn i dag har rätt till skolundervisning och alla vuxna har rätt till fortbildning borde alla medborgare under sin livstid ha rätt till tillgång till datorer och Internet.
Regeringarna måste se till att även medborgarna i de mest avlägsna regionerna och de fattigaste medborgarna ges tillgång till datorer och Internet, och denna tillgång får inte heller, som en form av bestraffning, förvägras medborgare som begått överträdelser.
Människor från alla samhällsklasser och yrkeskategorier och från alla regioner och kulturer borde få möjlighet att utnyttja det breda utbud av tjänster som Internet erbjuder. Det skulle tillåta dem att fullfölja sin personliga utveckling, utveckla utbildningsmässiga, yrkesmässiga och privata förbindelser, och skapa så goda ekonomiska möjligheter som vår teknik och våra lagar tillåter.11.6.2008) i enlighet med artikel 114.1 i arbetsordningen
från Stavros Lambrinidis
om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet
Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation
– med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och stadgan om de grundläggande rättigheterna, och i synnerhet klausulerna i dessa om skyddet av personuppgifter, yttrandefriheten och respekten för privatliv och familjeliv,
– med beaktande av de senaste initiativen till utredningar om allvarliga brott och terrorism (som projektet ”Check the Web”) och det aktuella förslaget att ändra rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism, och förslaget till en översyn av direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation,
– med beaktande av det arbete som utförts inom ramen för Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationerna (FN), både när det gäller bekämpande av brottslighet och IT-brottslighet och skyddet av de grundläggande rättigheterna och friheterna, även på Internet,
– med beaktande av de senaste domarna från europeiska domstolar och nationella författningsdomstolar på detta område, och i synnerhet domen från den tyska federala författningsdomstolen i vilken en tydlig rätt till skyddet av konfidentialitet och integriteten hos informationstekniksystem erkänns,
– med beaktande av artikel 114.1 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Internet har blivit ett nyckelinstrument på internationell nivå när det gäller att utöva yttrandefriheten och utveckla företagsverksamhet. Dessa omständigheter gör det ännu viktigare att inte begränsa detta instrument i kampen mot brottslighet och även vid missbruk av offentliga och privata befogenheter.
B. Internets världsomspännande vidd, snabba utveckling och särskilda tekniska kännetecken gör det svårt att övervaka med enbart nationell lagstiftning, och det borde vidtas initiativ, inte minst på internationell nivå, för att värna enskildas rättigheter till både säkerhet och frihet och skydd av deras privatliv.
1. Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:
a) Underlätta en successiv harmonisering inom EU av nationell lagstiftning som avser krav på skyddet av grundläggande rättigheter på Internet.
b) Vidta åtgärder för att intensifiera dialogen mellan nationella och europeiska lagstiftare samt mellan nationella och europeiska domstolar.
c) Främja dialogen mellan alla som är engagerade i och berörs av Internet, särskilt Internetoperatörer och Internetanvändare.
d) Främja ingåendet av de nödvändiga internationella avtalen, både på bilateral (särskilt transatlantisk) och multilateral nivå (initiativ från Europarådet, OECD och FN).
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (20.1.2009)
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor över förstärkt säkerhet och grundläggande friheter på Internet
(2008/2160(INI))
Föredragande: Manolis Mavrommatis
FÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
A. Internet är ett viktigt och unikt verktyg som bland annat bidrar till att utveckla och främja yttrandefriheten, bilda opinion, sprida och främja kultur och kunskap och utveckla ekonomisk verksamhet.
B. På grund av sin gränsöverskridande dimension regleras Internet av europeisk och internationell rätt i frågor som skydd av de grundläggande rättigheterna – däribland rätten till personuppgiftsskydd och immaterialrättsligt skydd – och säker Internetanvändning, särskilt för minderåriga och utsatta samhällsgrupper.
1. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett flerårigt gemenskapsprogram om skydd för barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik, och hoppas att detta program snart ska genomföras.
2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen, Internetleverantörer, användarrepresentanter och alla liknande behöriga aktörer att samarbeta för att begränsa och successivt eliminera olagligt och skadligt onlineinnehåll.
3. Europaparlamentet inser att en omfattande Internetanvändning kan ge betydande ekonomiska och sociala fördelar och i hög grad bidra till fullbordandet av den inre marknaden. Det är dock nödvändigt att alltid säkra och skydda alla grundläggande individuella rättigheter, med utgångspunkt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och att sörja för en rättvis balans mellan rättigheterna och friheterna för alla inblandade parter.
4. Europaparlamentet erinrar om Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som trädde i kraft den 18 mars 2007 och i vilken det slås fast att kulturyttringar inte får betraktas som vanliga handelsvaror eftersom de har två sidor – en ekonomisk och en kulturell. Därför måste de skyddas mot missbruk på Internet.
5. Europaparlamentet stöder därför utvecklingen av ett lagligt utbud av kulturellt och kreativt innehåll på Internet och kampen mot piratkopiering.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande 20.1.2009
Slutomröstning: resultat +:
–: 0: 25
1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter Maria Badia i Cutchet, Ivo Belet, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal
Slutomröstning: närvarande suppleanter Gyula Hegyi, Nina Škottová, László Tőkés, Ewa Tomaszewska, Cornelis Visser
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) Maria Berger
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
Antagande 17.2.2009
Slutomröstning: resultat +:
–: 0: 45
0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter Alexander Alvaro, Emine Bozkurt, Philip Bradbourn, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Carlos Coelho, Esther De Lange, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Armando França, Urszula Gacek, Roland Gewalt, Jeanine Hennis-Plasschaert, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Stavros Lambrinidis, Roselyne Lefrançois, Baroness Sarah Ludford, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Maria Grazia Pagano, Martine Roure, Inger Segelström, Csaba Sógor, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter Edit Bauer, Simon Busuttil, Marco Cappato, Charlotte Cederschiöld, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Metin Kazak, Jean Lambert, Marian-Jean Marinescu, Antonio Masip Hidalgo, Bill Newton Dunn, Hubert Pirker, Nicolae Vlad Popa, Eva-Britt Svensson, Charles Tannock
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) Costas Botopoulos, Luis de Grandes Pascual, Jelko Kacin
=====================================================================Skatteverket
Synar Pokersajter
AV TT
PUBLICERAD;SYDSVENSKAN.SE; 7 JULI 2007 11.58 |
UPPDATERAD 7 JULI 2007 12.0
http://sydsvenskan.se/ekonomi/article250199/Skatteverket-synar-pokersajter.htm
Med specialprogram ska Skatteverket jaga skattesmitande internetsajter för poker, spel och e-handel för hela världen. Verket räknar med att hitta miljonbelopp hos hundratals internetaktörer.
GÖTEBORG. - Det är inte enskilda pokerspelare vi letar efter, men väl sajter som lever på att skicka spelare vidare till spelsajter. De som driver sidorna kan tjäna miljontals kronor på att förmedla trafiken. Det får de gärna göra, bara de betalar skatt också, säger Dag Hardyson, riksprojektledare för Skatteverkets internetkontroll, till TT.
Enligt Skatteverkets beräkningar finns det hundratals svenskar som satt upp pokersidor på nätet. Med information, artiklar och annat lockar de spelare till sidorna, för att sedan länka dem vidare till de verkliga spelsajterna. Dessa så kallade poker affiliates får betalt för varje länkning.
===================================================================
Publicerat;Medlem.svt.se
Skattemiljoner jagas på porrsajter
Länk;http://medlem.svt.se/2.81000/1.1042036/skattemiljoner_jagas_pa_porrsajter&lid=aldreNyheter_998435&lpos=rubrik_1042036
Publicerad 31 januari 2008 – 14:49
Uppdaterad 31 januari 2008 – 16:39
Skatteverkets internetkontroll av bl.a. porr- och pokersajter har hittills resulterat i 230 utredningar och 47 åtalsanmälningar.
Projektet är treårigt. Efter bara ett år har Skatteverket hittat 419 miljoner oredovisade kronor och kräver in 156 miljoner kronor i utebliven skatt.
Sajter kring poker, porr, sms-lån, viktkontroll, gymprodukter och spel på nätet omsätter mycket pengar och intresserar Skatteverket, säger Dag Hardyson som är riksprojektledare för Skatteverkets internetkontroll.
”Fler utredningar på gång
-Vi har många utredningar på gång där det sammanlagt handlar om miljardomsättningar, och skulle de falla ut kommer det att handla om mycket mer pengar, säger Dag Hardyson som dock tror att Skatteverket trots satsningen missar en hel del skattesmitare på nätet.
Jaga skattesmitare
7.000 timmar gick under 2007 åt till att jaga skattesmitare på nätet över hela världen. Skatteverket har använt sig av en speciell programvara kallad ”Spindeln” som scannar av internet för att hitta misstänkta sajter.
Två typer av sidor har intresserat Skatteverket särskilt. Dels handlar det om så kallade ”Affiliates” där affärsidén är att locka till exempel spelare till spelsajter genom länkar. Innehavarna får sedan betalt efter hur många spelare de lyckats slussa vidare till spelsajterna.
Mer sofistikerade
Den andra typen kallas ”Skins” och är mer sofistikerade. Där får innehavaren av sidan betalt både för hur många de lyckas länka vidare samt hur mycket som den enskilda spelaren gör av med.
=====================================================================
Publicerat;Expressen 4 september 2009-09-04.
Länk;http://www.expressen.se/1.1692668
Ministern: Obama bör få rätt att stänga internet
Ett nytt amerikanskt lagförslag föreslås ge presidenten makten över internet.
Förslaget visar att det är en illusion att tro att internet skulle vara allas egendom.
Tvärtom, trenden går mot ökad kontroll.
Powered by Aitellu
Den amerikanske demokratiske senatorn Jay Rockefeller lade redan i våras fram ett sådant förslag, då med skrivningen att presidenten skulle få makt att helt enkelt ”stänga av” internet. Proteststormen från internetföretagen ströp förslaget.
Nu är Rockefeller tillbaka.
Det reviderade förslaget ger presidenten rätt att i ett nödläge utlysa ett slags cybervärldens undantagstillstånd. Kritikerna har varken blivit gladare eller klokare på det nu mer luddiga förslaget.
Häv tyngdlagen!
”Varför inte ge honom lagstadgad rätt att upphäva tyngdlagen eller ändra primtalsserien medan de ändå är i gång, var en av de mera ironiska kommentarerna.
Rockefeller har tidigare gjort sig känd för att antyda att det kanske hade varit bättre om internet aldrig funnits. Och även om han tagit tillbaka just det yttrandet har han lanserat uttrycket ”ett digitalt Pearl Harbor” som symbol för ett framtida skräckscenario.
Tankesmedjan Internet Security Alliance har redan kritiserat det nya förslaget för att vara så otydligt att det ger Vita huset alldeles för stor makt.
Och tekniskt kunniga tvivlar, med hänvisning till internets uppbyggnad, på om förslaget egentligen skulle ge presidenten större kontroll eller skulle kunna genomföras – med eller utan panikknapp.
Svensk teknik
När den amerikanska militären var med och drev på utvecklingen av internet var syftet just att skrota centraliserade kommunikationssystem med sårbara datorcentraler och i stället skapa ett ”anarkistiskt” system av datornätverk.
Och i internets ungdom, när nätverket främst var en angelägenhet på de amerikanska universiteten, frodades tanken på ett självständigt fristående nätverk som inte kontrollerades av någon och där alla kunde få tillgång till allt.
I dag, när vanligt folks nättillgång är beroende av internetleverantörer och inte minst lagstiftning, är läget ett annat. Rätten till internet är inte fri, särskilt inte i diktaturer som Kina som nu, delvis med svensk teknik, försöker uppnå totalkontroll genom projektet Golden Shield.
Experter påpekar att internetmakten finns hos de företag som kontrollerar den tekniska delen av internet, exempelvis fiberkablar och elnät.
Sålunda försöker Kina att bygga in kontrollen i själva det tekniska systemet. Denna tekniska utveckling drar till sig bland andra svenska Ericsson och Nokia som är med och bygger upp Kinas bredbandsnät – med tillhörande internetkontroll.
Av TT
expressen@expressen.se
===================================================================0
KOMMENTAR. CARL SCHAD.
6 300 000 000 kravmärkta integritet på cybervärldens Internet och dess kvalitets och säkringskontoll av användning!
6 300 000 000 krävmärkta mänskliga rättigheter på cybervärldens Internet och dess kvalitets och säkringskontoll av användning!
6 300 000 000 kravmärkta säkerhet på nätet kvalitets och säkringskontoll av användning!
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Brutala vedervärdiga krigs-spion och våldsfilmer som har signaturen, CIA, Pentagon och FBI som massproduceras i miljardtals exemplar i Hollywood, som sprids varje dag, varje timma, varje minut, varje sekund till världssamfundets 6 300 000 000 medborgare.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Vedervärdiga avskyvärda miljardtals och åter miljardtals porno och sexfilmer från CIA, Pentagon och Hollywood, dess 100 000 Hollywoods hallickar och pornoskådespelare /skådespelerskor, som nu sprider detta Hollywoodbudskap med vindens hastighet till världens minderåriga barn mellan 2-15 år , unga flickor mellan 15-20 år, unga pojkar, män samt kvinnor, för att dessa skall hypnotiseras av detta vedervärdiga avskyvärda Hollywoodspektakel och deras 100 0000 organisationer och företag som varat i 25 år.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Miljardtals bilder av kränkande vedervärdiga pornobilder på barn från ett år till femton år att läggas ut på cybervärldens Internetsajter av angloamerikanska, europeiska, skandinaviska och östeuropeiska servrar;
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Kokain, drog och heroinförsäljning har ökat markant där hundratusentals barn/ungdom varje år dör. Varje barn även ett års barn kan köpa hur mycket som helst utan någon kontroll.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens Internetsajter;
Skimmningar och kapningar a 6 300 000 000 nationella och internationella bankkonton genom Internetssajter som nationella och internationella banker, försäkrings bolag överhuvudtaget inte gör något åt.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens Internetsajter;
Nationella och internationella maffia och brottslighetspersoner/företag/organisationer som har som sin uppgift att lura pengar av 6 000 000 människors pengar genom nationell och internationell olaglig, brottslig och rättstridig försäljning.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Främlingsfientliga globala partiers och medlemmars kränkande och vedervärdiga internetsajter och lägger ut brottsliga, rättstridiga och olagliga internetsajter.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Nationella och Internationella företag sin brottsliga, rättstridiga och brottsliga verksamhet att olagligt före ut likvida medel, tvätta svarta pengar och föra över miljarder dollar till kontrollerade maffiaorganisationer över hela världen.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Globala kränkningar på Internet, varje dag, varje timma, varje minut, varje sekund på barn i skola, ute i samhället, i hemmet och undervisning genom att globala övervakningskameror kan ta bilder från badstranden, på diskotek, i hemmet som gör att barnet,mannen,kvinnan,familjen,samhället,kommun och landet känner sig kränkt.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Angloamerikanska och israeliska globala internetsajter och organisationer kopplade till CIA, FBI,NSA och pentagon att brottsligt, olagligt och rättstridigt dokumentera varje land, varje, stad varje glesbygd, varje man, kvinna och barn och deras verksamhet och göra ett s.k. profildokument. Detta kan nu utnyttjas av nationell och internationell brottslighet och maffiasyndikat.
Ändå så fortsätter ohämmat och okontrollerat på de globala cybervärldens internetsajter;
Goggles, CIA:s,NSA: s och Pentagons spionverksamhet att genom ISS satelitter registrera varje lands och människa infrastruktur och lägger in det i en databas.
Det är detta som FN:s 192 medlemsländers regeringar, Europaparlamentet, Europakommissionen, Europarådet och EG-domstolen,FN och USA skall reglera omedelbart.
Detta är inte en önskan, vision, tankar eller drömmar. Det är ett krav från FN:s 192 medlemsländer.
Detta är också ett krav från 6 300 000 000 människors och min innersta önskan om världssamfundets säkerhet och stabilitet.
Ändå utsetts varje dag, varje timma, varje minut, varje sekund världen över;
1 2 000 000 000 Barn för bestialiska kränkningar vid användandet av Internet.
2.2 500 000 000 Kvinnor för brott mot mänskliga rättigheter och omfattande kränkningar på Internet.
3. 20 000 000 Företag och myndigheter för omfattande spionage, kränkningar, omfattande virusintrång som gör att nationella och internationella företag, offentliga myndigheter samt regeringar genom FN:s 192 medlemsländer slås ut och detta blir en fara inte bara för landet och folket utan för hela världssamfundet.
Individens rätt till demokrati, de fyra demokratiska friheterna, integritet och mänskliga rättigheter, är ett av de demokratiska värden som står i FN-stadgan och i de nitton ratificerade konventionerna.
Kan en denna globala användning av CIA,Pentagon,MOSSAD,Hollywoods IT och filmer som massproduceras i miljarder exemplar i skola, hem,arbetet,kommun,samhälle och land, utgöra ett hot mot världssamfundets personliga integritet?
Demokrati som handhar hela världssamfundet betonar man.kvinna, barn, skola, hem och arbetets roll i den demokratiska fostran. Den ger exempel på värden som förknippas med mänskliga rättigheter.
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.”
(Utdrag ur Lpo och Lpf 94)
Ett av de värden FN:s 193 medlemsländers regeringar nämner är individens demokrati, integritet och mänskliga rättigheter. Denna globala demokratiskola genom FN:s 192 medlemsländer, skall spegla människan rättigheter i samhället, arbetet,hemmet,kommunen,samhället och landet, och skall gestalta och förmedla detta värde.
Definition av integritet;
Ordet integritets ursprungliga betydelse ”helhet” eller ”orörbarhet”. När det idag används om en människa utgår det från att människan är ett subjekt, en ”person” eller en ”unik individ”, som är ”hel” och ”orörbar”. Utifrån denna grundbetydelse har två betydelser av ordet vuxit fram, där betydelsen skiljer sig åt en del (Collste 1993, sid 139f).
Integritet – dygd
För det första kan man tala om integritet som en dygd, en personlig moralisk egenskap som man bör besitta och som karakteriseras av att man uppträder med trovärdighet och konsekvens och inte låter sig styras av andra auktoriteter än sin egen personliga moraliska hållning. Man uppträder som en ”hel individ”. Utifrån denna betydelse kan man säga att man har integritet.
Kan kränkas
För det andra kan man tala om integritet som något som kan kränkas. Det är då kopplat till min person och min subjektivt upplevda gräns av ”orörbarhet”. Jag har dels vissa personliga egenskaper och vanor, dels känslor och uppfattningar som är centrala för min identitet och självuppfattning och om någon annan får tillgång till dessa, så är jag inte längre ”orörbar” och då är min integritet kränkt.
Utifrån denna betydelse är det inte meningsfullt att tala om att ha integritet, utan snarare om att få sin integritet kränkt. En skillnad mellan de två betydelserna som då framträder är att i den första betydelse är integritet något jag kan ha eller inte ha, medan det i den andra betydelsen är något som följer med att vara en person.
Att respektera en persons integritet i denna andra betydelse kan förstås på två olika sätt. Dels att man respekterar en persons åsikter, önskningar och värderingar, dels att man respekterar hans eller hennes person.
Den första betydelsen kan förstås som att det finns information om mig själv som jag har rätt att själv kontrollera. Det lyfter fram den subjektiva aspekten av att få sin integritet kränkt. Den andra betydelsen däremot betonar kopplingen till mig som person. Att vara en person är något jag delar med andra människor och genom detta betonas integritetskränkningen objektiva eller åtminstone intersubjektiva karaktär (Collste 1993, sid 143f och 1997, sid 10).
Ett annat sätt att uttrycka det sistnämnda på är att jag kan i vissa fall kan få min integritet kränkt, utan att jag själv upplever den som kränkt. Jag kan sakna förmåga att inse vad som hänger samman med min person, men alla omkring mig inser att den information jag sprider trots detta kränker min integritet.
Ett exempel på detta skulle kunna vara att personer som medverkar i pornografiska sammanhang kränker sin integritet genom detta, även om de själva hävdar att de gör det av fri vilja och utan att själva uppleva det som integritetskränkande. När vi talar om att IT är relaterat till 6 300 000 000 människors ultima integritet är det framför allt denna aspekt, att IT kan innebära att dessa får sin integritet kränkt idag, som är intressant.
Datorn och integritetskänsliga uppgifter
Att datorn kan lagra information som anses beröra personliga egenskaper, vanor och uppfattningar är sedan länge uppmärksammat i Sverige.
Vi fick Sveriges första datalag 1973 och mycket av den offentliga diskussionen kring den nya Personuppgiftslagen, POUL, har handlat om huruvida omnämnandet av personnamn på en hemsida på Internet kan utgöra en möjlig kränkning av den personen och därför måste godkännas av honom eller henne i varje enskilt fall.
Relaterat till skol och hemmabruk, kan vi nöja oss med att konstatera att datorn på flera sätt kan tänkas lagra information om eleven som berör personliga egenskaper, vanor och uppfattningar, till exempel:
o Lärare och annan skolpersonal kan lagra elevuppgifter på datorer. Det kan handla om provresultat, kommentarer kring elevarbeten och elevers studieprestationer, men också uppgifter från skolhälsovården och så vidare.
o Elever kan lagra arbeten som i sig själv innehåller uppgifter om eleven som berör personliga egenskaper, vanor, uppfattningar etc. Exempel på detta är e-post och uppsatser av självbiografisk natur. Till denna kategori hör också personliga hem- sidor som eleverna producerar och lägger ut på Internet.
o Det faktum att eleven lagrar sina egna arbeten på datorer kan i sig själv avslöja personliga egenskaper som eleven inte vill ska bli allmänt kända. Som exempel kan nämnas skrivsvårigheter av olika slag, men också andra former av svårigheter i skolarbetet kan avläsas via resultatfiler i olika typer pedagogiska program.
IT och individens integritet – möjliga kränkningar
Exemplen visar att en dator på olika sätt kan innehålla information som är relaterad till människans integritet. För att mannens och kvinnans integritet ska kunna sägas vara kränkt måste dock denna information föras ut från datorn och till andra personer än eleven själv. Två typer av möjliga kränkningar är:
Företag/organisationer/enskild fysisk människa och myndigheter kränker människans integritet
6 300 000 000 människor i världssamfundet kan kränka varandras integritet på två olika sätt, dels omedvetet via det sätt som datorerna är placerade i hemmet, arbetet, offentliga platser och skolan, dels medvetet via självvalda handlingar.
På många skolor, arbeten, hem, offentliga platser, föreningar och organisationer placeras datorerna så att de blir vad man kan kalla ”offentliga”. De är placerade så att andra än människan som arbetar vid datorn, utan svårighet kan läsa vad som står på skärmen.
En man och kvinna som till exempel skriver ”tvingas” visa upp sina svårigheter med att stava rätt eller konstruera meningar på ett begripligt sätt. Man, kvinna, ungdom eller barn som tränar i olika former av pedagogiska program gör detta inför alla som råkar passera datorn, vare sig den står i en datasal, i ett klassrum, i ett grupprum eller i en korridor.
Men människor, 125 000 000 angloamerikanska och israeliska multinationella företag över hela världen samt främlingsfientliga kontroversiella myndigheter, deras organisationer /föreningar samt enskild fysisk person kränker dagligen 24 timmar om dygnet 6 300 000 000 människors integritet på ett mer medvetet sätt.
Det handlar om att dessa företrädare ”bryter sig in i” andras disketter, stjäla usb pinnar,ta information ifrån hårddiskar eller serverutrymme och läser av information som finns lagrad där.
I princip finns det ingen skillnad mellan om detta sker i ett öppet system, utan skyddande inloggningskoder, eller om det sker i ett slutet system där varje användare loggar in sig och lagrar sina dokument bakom skyddande lösenord.
I båda fallen går man in och hämtar information som kan innehålla uppgifter som om de sprids är integritetskränkande. Skillnaden är möjligtvis att den som lagrar informationen så att den skyddas av lösenord kan tro att informationen är oåtkomlig, medan den som lagrar informationen i mer öppna system är medveten om att den lätt kan falla i orätta händer.
Dessutom bör man som brukare av datorer vara medveten om att möjligheten att ”bryta sig in” hos en annan användare, även i ett nätverk, inte är en oöverstiglig uppgift, trots att lösenord skyddar inloggningen. Det finns programvara som avslöjar lösenordet hos dem som loggat in på en viss dator och denna typ av programvara är inte särskilt svår att få tag i.
6 300 000 000 blir kränkta varje år, varje månad, varje dag, varje timma, varje minut, varje sekund via Internet av 120 000 000 angloamerikanska och israeliska dataföretag/organisationer och dataoperatörer.
Vi kan konstatera att människans integritet har blivit brutalt kränkt. Om dessa företrädare avslöjar sådant som de flesta människor i vår kultur anser integritetskränkande, så är de det oberoende av vad de enskilda eleverna anser.
Samma sak gäller människans e-post. Om de använder e-post i skolan, hemmet eller på arbetet. bör de vara medvetna om att e-post i normalfallet inte är speciellt väl skyddad.
Dels kan den läsas via 100 000 000 servrar ifrån USA, England och Israel, människornas e-postserver av dem som lyckats komma in i denna, dels finns det möjligheter att fånga upp e-post som skickats okrypterad via Internet.
Information av personlig art som vidarebefordras via Internet kan komma i händerna på andra och kan därigenom bidra till att elevens integritet kränks.
Personliga hemsidor och e-post är inte de enda sätt som uppgifter om oss sprids via nätet.
Många hemsidor använder sig av så kallade cookies, som lagras i den dator som besökt en hemsida. Syftet med cookies är att den hemsida som besökts ska känna igen en besökare vid återbesök. Då den dator som har hemsidan dessutom lagrar information om den dator som besöker sidan kan information om mig spridas på Internet.
Nu kan man mot detta argumentera att cookies inte identifierar mig som person utan endast identifierar den dator jag använder, men eftersom cookies gör det möjligt att rekonstruera från vilken dator en viss hemsida besökts vid en viss tidpunkt, är ändå inte min anonymitet särskilt säker.
Offentlig handling
Dessutom, Regeringsrätten har i två domar den 14 april 1999 meddelat att både cookies och så kallade historikfiler som upprättas vid datoranvändning riktad mot Internet inom offentlig verksamhet, är att betrakta som offentlig handling (Regeringsrättens domar mål nr 3147-1998 och 5556-1998).
Vem som helst kan således gå in och begära utdrag på listor över dessa filer i datorer som används inom det offentliga och privata. Eftersom det i princip går att spåra vem som satt vid en viss dator vid en viss tidpunkt, under förutsättning att datorn är uppkopplad i ett nätverk, finns här en risk för att information som kan anses vara integritetskränkande får allmän spridning.
Som man, kvinna och barn kan jag ju mycket väl besöka sidor som avslöjar egenskaper eller vanor hos mig, som jag vill hålla för mig själv, utan att jag för den skull besöker sidor som av någon anledning anses olämpliga att besöka som elev.
Den som använder Internet måste dessutom ibland lämna uppgifter om sig själv i utbyte mot information eller service. Den efterfrågade informationen är ofta av personlig karaktär och kan därför anses vara integritetskränkande om den sprids. Elever kan förmodligen inte heller alltid avgöra vilken typ av efterfrågad information som kan utgöra en risk för integritetskränkning och vilken som inte utgör det.
SAMMANFATTNING CARL SCHAD:
Låt mig tala fritt;
Det är min, 6 300 000 000 människors innersta önskan att lyfta fram och säkerhetsställa stabilitet och mänskliga rättigheter genom Internetanvändande.
Jag vill vördsamt, med stor respekt och djupaste allvar, lyfta upp frågan för FN:s 192 medlemsländers regeringar,USA, FN, Europaunionen, Europaparlamentet, Europakommissionen och EG-domstolen;
1. Att varje kontinent, av jordens fem kontinenter har enbart tillgång till sin egen Internet, d.v.s. varje kontinent skall separeras från varandra. Detta innebär i klartext att Europaunionens 27 medlemsländer samt därtill EEC länderna har en egen server som 500 miljoner europeiska medborgare kan ta del av. Detta innebär i klartext, att varje kontinent har sin egen server.
2. Att det sedan bör finnas en form för regeringar, statliga myndigheter nationella och internationella företag, organisationer, ambassader, media, författare, journalister, korrespondörer, föreningar/organisationer, fackförbund både nationellt och internationellt att ta del av varandras informationsutbyte genom tillgång till de fem servrarna på de fem kontinenterna. På så sätt kan bara en kravmärkt fullvärdig global integritet upprätthållas.
3. Att Europakommission tillsammans med dessa utsedda internetmyndigheter skall inrätta en kravmärkt Censurkommitée/myndighet som tillhandahåller brottsliga, rättstridiga och olagliga nationella och internationella sajter.
4. Att denna myndighet skall indelas i fyra enheter, varav en skall upprättas som omhänder tar censur, som skall ha som första uppgift att ta bort all vålds-krigs-porno-sexfilmer.
5. Att Europakommissionen tillsammans med USA och FN vill bidraga att dessa nya fem myndigheter skall kvalitetssäkras och certifieras i ISO 29 000.
Det är bara på detta sätt som vi kan ha in stabil och säker tillgång genom cybervärlden som nu exploderar i våld, kränkande porno, sex, krigs och vålds. filmer signerad Hollywood och dess tiotusentals anslutna företag/organisationer.
Jag vill vördsamt och aktningsfullt tillsammans med 6 300 000 000 människor i världssamfundet ge den möjligheten att FN:s 192 medlemsländer stå bakom Europaunionen, FN och USA, detta i betraktelse av att dagens cybervärld och dess globala Internetanvändning är det största hotet som uppfunnits i mänsklighetens historia.
Det är min och världssamfundets innersta önskan att Europaunionen och dess 27 medlemsländer regeringar och oppositionspartier vill ha den förmågan att stå bakom demokratin och mänskliga rättigheter.
Det är därför som Sveriges och 9,2 miljoner invånare anslöt sig till Europaunionen och dess fyra friheter.
Låt oss tillsammans bidraga att Europaunionen, FN och USA, den världens triangel, denna världens mest betydelsefulla triangel, denna THE NEW PROMISED WORLD, får mandat att säkerhetsställa 6 300 000 000 människors, dess nationers odiskutabla Internetanvändning, som när den brukas rätt är ett dynamisk utbildnings,fort och folkbildningsinstrument och verktyg för varje medborgare/myndighet/organisation/ förening att komma vidare.
Nu är det dags idag 3 september 2009 att FN, Europaunionen och USA vänder detta bladet och skriver ett nytt kapitel som världssanfundet står bakom.
Det är min och 6 300 000 000 innersta övertygelse att vi tillsammans, en för alla alla för en, stå bakom Barack Obamas innersta vision om THE NEW PROMISED LAND samt hans innersta anmodan om säkerhet och stabilitet för cybervärldens internethantare.
Nu är det dags idag 3 september 2009 att FN, Europaunionen och USA vänder detta bladet och skriver ett nytt kapitel som världssamfundet står bakom om 6 300 000 000 människors dröm och vision om, THE NEW PROMISED WORLD.
Trots åtskilliga uppmaningar, under tre år, av de rödgröna oppositionspartierna har den nuvarande svenska regeringen tillsammans med centerpartiet, folkpartiets, kristdemokraternas statsråd, ministrar och därtill Statsminister Fredrick Reinfeldt kategoriskt nekat till samtal, kommunikation, dialog och en förändring av FRA-IPRED och Obama-lagen(Internet).
Det visar idag den 3 september 2009 att den nuvarande regeringen har mycket stora problem och inför det sista året innan Riksdags-Kommun och Landstingsvalet i Sverige, den 19 september 2010.
Nu går Jimmy Åkesson, Fredrick Reinfeldt, Jan Björklund, Maud Olofsson, deras statsråd och ministrar med släpande tunga steg tillsammans hand i hand uppför en 55 gradig konstant backe. Varje gång glider de ned i Allianzens blåsvarta hål och försöker kravla sig upp.
Det är dags
att vända bladet
Europakommissionens Ordförande,
Sir José Manuel Barosso.
- Det finns mer avancerade sidor som har avtal med spelsidan och får del av hur mycket spelarna gör av med. För dem kan inkomsten bli flera miljoner kronor, säger Dag Hardyson.
Inom Skatteverket förbereds ett par ärenden, där pokersajtens ägare kommer att taxeras och kanske också åtalas för skattebrott.
- Det är alarmerande och oroande att ungdomar har blivit kränkta på Internet i så stor utsträckning som undersökningen indikerar, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.
En majoritet av de tillfrågade vill kunna surfa anonymt. Motsägelsefullt nog är det dock bara 15 procent av ungdomarna som undviker vissa webbsidor så att andra inte ska se vad de är intresserade av.
- Ungdomar viker ut sig på nätet på ett sätt de aldrig skulle göra i verkliga livet. Obehagliga erfarenheter och mer kunskap gör dem inte mer försiktiga. De tycks inte tänka på att en oförsiktighet idag kan bli förödande i framtiden.
Flertalet ungdomar i undersökningen menar att deras föräldrar har mycket dålig insyn i vad de gör på nätet. Datainspektionen gjorde en motsvarande undersökning förra året och en jämförelse med den visar att allt fler ungdomar medvetet döljer delar eller allt av sina förehavanden på Internet för sina föräldrar. Ökningen är större bland de yngre tillfrågade.
- Riskbeteendet verkar inte bero på bristande kunskaper, problemet tycks i stället vara grundinställningen till den personliga integriteten. Om vi ska kunna ändra de grundläggande attityderna, måste alla hjälpa till: beslutsfattare, lärare och inte minst föräldrar, säger Göran Gräslund.
Undersökningen bygger på en anonym webbenkät som 520 personer i åldrarna 14-18 år svarade på.
Läs rapporten Ungdomar och integritet (pdf) Läs pressmeddelandet från förra årets motsvarande undersökning
Dataskyddsdagen 2008 Idag, den 28 januari är Data Protection Day, det har Europarådet bestämt. Tanken är att Europas dataskyddsmyndigheter ska förlägga olika aktiviteter till idag så att det blir en internationell manifestation för integritetsskyddet. Målet är att öka européernas medvetenhet om hur personuppgifter samlas in och behandlas och vilka rättigheter man har som medborgare.
• På en omfattande sajt beskyller en kvinna namngivna personer för att ha vållat dotterns död. Fallet är polisanmält men ingenting händer och webbsidorna ligger kvar.
• En idrottsklubb publicerade att en namngiven spelare hade testats positivt för kokain vid en dopningskontroll. Senare publicerade Sveriges Riksidrottsförbund beslutet och spelarens namn på sin webbplats. Även Svenska Styrkelyftförbundet har publicerat namnen på dopningsavstängda personer.
• En pappa efterlyste sin dotter på nätet, mamman beskylldes för grov egenmäktighet mot barn.
• Husdjur är en vanlig källa för smutskastning. En sajt varnar för namngivna hunduppfödare som man anser sig ha blivit lurade av. En annan anklagar en fodervärd för att ha misskött en häst.
– Det farliga är att Internet till skillnad från telefoner inte vet vad landsgränser är. Så om USA bestämmer sig för att prioritera eller stänga av viss trafik drabbas också de utanför landet, många svenskar har till exempel sina mejlkonton på Google, säger Patrik Fältström.
=====================================================================
Publicerad: Aftonbladet; 2009-09-03
– Ipred är ett typiskt exempel där Sverige har skärpt regelverket jämfört med vad EU kräver. Därför behöver vi även på nationell nivå en integritetsombudsman, eftersom det inte är självklart att det ser likadant ut i alla medlemsländer.
Etiketter angela merkel, carl schad, EG-domstolen, Europakommissionen, Europarådet, Europaunionen, Europaunionens tortyrkomitée, Fredrick reinfeldt, gordon brown, internet, intregritet, jan björklund, jose manuel barroso, maud oloffson, nicolas sarkozy
